Projektet IMprove ska få unga nyanlända att fullfölja sina studier
I projektet IMprove arbetar vi för att fler unga nyanlända tjejer och killar som kommit in sent i svenska skolsystemet fullföljer sina studier och kommer ut i arbetslivet.
Syfte och mål
Syftet med IMprove är att ta fram en gemensam modell med effektiva metoder som huvudmän och skolor kan använda för att nå bättre resultat. Projektet delfinansieras av Europeiska Socialfonden. Lokala metoder testas och framgångsrika arbetssätt samlas i IMprove-modellen. Genom forskningsstöd och utvärdering ska modellen kvalitetssäkras innan den sprids till huvudmän och skolor i Sverige.
Målgrupp
Målgruppen för projektet är ungdomar som har anlänt till Sverige efter 13 års ålder och är inskrivna på Introduktionsprogrammet.
Tidplan
Projektet pågår under tre år, mellan 2019-2022.
Samverkansparter
IMprove är ett projekt där Sörmland, Skåne, Skaraborg och Värmland deltar. I Sörmland medverkar Nyköpings gymnasium, Rinmangymnasiet och Framtidsgymnasiet.
Arbetsformer
Projektet utgår från identifierade utvecklingsområden för att skapa tydliga mål för individ och verksamhet, skapa tydligare och effektivare studievägar samt en sammanhållen studieväg för elever på introduktionsprogrammen.
Inom respektive område i modellen testas lokala metoder och arbetssätt på både organisations- och individnivå:
- Samverkan och förbättrad övergång till IM
- Tydliga mål för organisationen genom utveckling av verksamhetens plan för utbildning och uppföljning
- Kartläggning och bedömning utifrån ett holistiskt perspektiv
- Individuella studieplaner som bättre svarar mot individens mål och förutsättningar
- Lärande. Ett utvecklingsområde som exempelvis inkluderar studie- och yrkesvägledning till målgruppens behov, språkutvecklande arbetssätt och förbättrade arbetssätt att möta unga som kommit sent till Sverige
- Uppföljningsprocess till stöd för målgruppens behov
- Samverkan och stöd i samband med övergångar från IM till vidare studier eller etablering på arbetsmarknaden.
IMproves arbetssätt utgår från ett så kallat intersektionellt perspektiv. Det innebär att synliggöra hur normer kring till exempel kön, socioekonomi, etnicitet och funktionsnedsättning samverkar och påverkar hur människor bemöts. Syftet är att vara medveten om och hur olika typer av förväntningar, bemötande och stöd erbjuds elever och huruvida detta leder till lika förutsättningar att lyckas i skolan.