Modell för hållbar regional utveckling

En utgångpunkt inom Agenda 2030 är att ingen ska lämnas utanför. I vår regionala utvecklingsmodell tar vi avstamp i de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde. Den sociala hållbarheten gynnas av att alla ges möjlighet att delta i samhällslivet, påverka sin livsmiljö, forma sina liv och att välfärden kommer alla till del. Utveckling och tillväxt återspeglar hur människors kompetens och förutsättningar tas tillvara i samhället. Även det fysiska perspektivet är viktigt i det regionala utvecklingsarbetet, och platsen spelar därför stor roll för utvecklingsförutsättningarna på övriga områden.

Vilka som bor i Sörmland och hur många vi är spelar stor roll för utvecklingen här. Hur många vi är i olika åldrar påverkar till exempel hur många som kan arbeta eller vilka krav som ställs på skolan och välfärdssystemet. En växande befolkning innebär också ökad lokal konsumtion och därmed fler arbetstillfällen. En växande arbetsmarknad stärker också boendeattraktiviteten och attraherar fler att flytta till regionen. Det får i sin tur fler företag att etablera sig i regionen, eftersom både den lokala marknaden och tillgången på arbetskraft ökar. Skillnader i utveckling skulle med andra ord kunna beskrivas som positiva eller negativa spiraler.

Bostadsbrist är ett hinder för utveckling och tillväxt när människor inte söker arbete eller utbildning på grund av att de inte kan lösa sin boendesituation. Tillgången på bostäder och boendemiljö har också inverkan på hållbar utveckling i ett bredare perspektiv genom att de är en grund för människors livssituation. Exempelvis upplever barn som växer upp i socialt utsatta områden otrygghet, våld, att det är svårt att få studiero och att vuxenvärlden har låga förväntningar på dem. Den sammanfattade forskningen visar på att det finns en negativ effekt av att leva i socioekonomiskt utsatta områden på individens framtida möjligheter men att effekten är liten i jämförelse med den direkta effekten av föräldrarnas bakgrund. Kommissionen för jämlik hälsa skriver att omgivningsfaktorerna inte påverkar alla människor likadant, utan att de samspelar med övriga förutsättningar och att vissa individer alltså mer sårbara för negativa omgivningsfaktorer. På samma sätt kan goda omgivningsfaktorer delvis kompensera för bristande förutsättningar i övrigt, exempelvis inom familjen.

Bostadens läge kan också inverka på den upplevda tryggheten och på hälsan, exempelvis genom närhet till grönområden och natur. Tryggheten är lägre i områden med socioekonomiska utmaningar. Närhet till grönområden och natur verkar ha en skyddande effekt på hälsan. Denna tillgänglighet ökar också trivseln i bostadsområdet. En studie visar till och med att sociala skillnader i hälsa är mindre i områden med god tillgång till grönområden.

Vilka platser som upplevs som attraktiva att bo på är olika beroende på vem man är och var i livet man befinner sig. Därför är attraktivitet inget absolut begrepp. Ålder är exempelvis en avgörande faktor. När yngre flyttar mot större städer påverkar det hur födelsetalen utvecklas, med fler barn som föds i regioner med större städer. Tidigare tendenser har varit att större orter har mer positiv befolkningsutveckling. Beräkningar visar att en positiv befolkningsutvecklingsspiral inom en FA-region (funktionell analysregion) börjar vid en befolkning på omkring 40 000. För en långsiktigt hållbar befolkningsutveckling krävs det större befolkningsunderlag än så. Studier visar också att faktorer som familjesituation, utbildning, inkomst och var man kommer ifrån spelar stor roll för vilka boendepreferenser man har eller om man är beredd att flytta eller inte. Tillgänglighet till arbete eller privat och offentlig service, skolans kvalité och kommunalskatter är ytterligare faktorer som kan påverka var man väljer att bosätta sig.

Att vara etablerad på arbetsmarknaden är det enskilt viktigaste för en god ekonomisk situation för en individ. Det finns ett samband mellan hälsotillstånd och risken för arbetslöshet, men även utbildning och geografisk tillgänglighet påverkar möjligheten till jobb. Även diskriminering påverkar olika gruppers möjlighet till arbete och inkomst. Nyligen gjordes en studie på detta av IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) genom att ett antal fiktiva arbetsansökningar skickades ut. Studien visar att det fortsatt finns en tydlig etnisk diskriminering i vilka som kallas på arbetsintervju.

Arbete och inkomster eller arbetslöshet påverkar människors hälsa. Det behöver dock vara ett arbete med gynnsamma arbetsförhållanden för att vara förknippat med en bättre hälsa. Gynnsamma arbetsförhållanden i termer av arbetsmiljö och rimliga arbetsvillkor kan ge personlig utveckling, hälsa och välbefinnande. Att vara i osäkra anställningsförhållanden eller i ett oönskat yrke är däremot förknippat med en förhöjd risk för psykisk ohälsa. Enligt en ny studie kan detta förklara så mycket som 10 - 15 % av den ökning som har observerats av psykisk ohälsa bland yrkesverksamma.

Ekonomisk utsatthet kan få långvariga konsekvenser för individen och låga inkomstnivåer är kopplade till högre dödlighet. Den största hälsoförbättringen uppnås vid inkomstökningar för personer i de lägre inkomstskikten. Jämlik fördelning av inkomster har också inverkan på en rad utvecklingsfaktorer. Exempelvis har samhällen med hög inkomstojämlikhet ofta lägre inkomströrlighet. Detta innebär att barnens livschanser bestäms i större utsträckning av föräldrarnas bakgrund, vilket motverkar målet om social hållbarhet och goda och jämlika livsvillkor.

Utbildning har en stor betydelse för hållbar utveckling, såsom exempelvis hälsoutveckling, eftersom livsvillkor och levnadsvanor som främjar en god hälsa är vanligare bland personer med högre utbildning. En god hälsa är också en grundförutsättning för att kunna få nya kunskaper. På så vis är sambandet mellan utbildning och hälsa ömsesidigt. Kompetenser och kunskaper från utbildning är av stor betydelse för sannolikheten att ha ett arbete och en inkomst. Framförallt är det slutförd gymnasieutbildning som har betydelse för komma ut på arbetsmarknaden.

Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund och barns betyg från grundskolan är starka. Föräldrarnas utbildning spelar större roll i detta avseende än föräldrarnas inkomst. Vid jämförelse mellan barn som har gått ut grundskolan med identiska betyg är sannolikheten att studera vidare på gymnasiet högre för de vars föräldrar har högre socioekonomisk position. Föräldrarnas studiebakgrund väger också tungt vid valet av om man studerar vidare efter grundskolan eller efter gymnasiet, liksom vid val av studieinriktning. I båda avseendena är också kännedom om yrkeslivets möjligheter och förutsättningar viktigt.

I en värld som förändras allt snabbare är kunskap en viktig förutsättning för att kunna utvecklas i takt med omvärlden. En hög utbildningsnivå är avgörande för företagens konkurrenskraft, regionernas utveckling och tillväxt.

Hur det regionala näringslivet ser ut med avseende på branschfördelning, storleksfördelning och vilka marknader företagen verkar på påverkar möjligheter till innovationer och sårbarhet för kriser. Större företag har större möjlighet att delta i globala värdekedjor och därmed utveckla produktivitet och koncept. Ett lokalt eller regionalt näringsliv kan vara mer eller mindre sårbart för händelser i omvärlden. Tillväxtverket har identifierat ett antal faktorer som de använder för att bedöma i vilken grad lokala näringsliv är sårbara. Den konkurrensutsatta sektorn är viktig för produktivitetsutvecklingen, därför att den internationella pressen innebär högre krav på utveckling och specialisering, men den innebär också större risk för nedskärningar. En stor andel sysselsatta i dessa sektorer kan därför ses som en risk för en region. Det är framförallt bristen på diversifiering inom den konkurrensutsatta sektorn som är en risk, enligt Tillväxtverket.

Flera undersökningar slår fast att det viktigaste hindret för tillväxt för näringslivet är tillgången på arbetskraft med rätt kompetens. Kommunernas bofasta befolkning svarar dock för en allt mindre del av näringslivets behov av arbetskraft i den egna kommunen. Samtidigt som arbetskraften alltså blir mer global svarar majoriteten av alla arbetsställena mot den lokala efterfrågan.

Hälsan påverkas av ett stort antal faktorer utöver de biologiska. I den nationella politiken för jämlik hälsa identifieras åtta målområden med stor inverkan på hälsoutvecklingen. Dessa är det tidiga livet, utbildning, arbete, inkomster, levnadsvanor, boende, delaktighet och en jämlik tillgång till en god och hälsofrämjande sjukvård. Kommissionen för jämlik hälsa fastslår att det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa, samt att utvecklandet av människors kompetenser och kunskaper är centralt för att uppnå en jämlik hälsa. Livsvillkor och levnadsvanor som främjar en god hälsa är också vanligare bland personer med högre utbildning. Högre utbildning är också relaterat till en längre förväntad medellivslängd. Bland de unga som växer upp i samhällets vård eller med långvarigt ekonomiskt bistånd är ofullständiga betyg en av de viktigaste riskfaktorerna för framtida psykosociala problem.

Hälsan kan också ses som en hävstång för övriga utvecklingsparametrar. Befolkningens hälsa påverkar exempelvis utbudet av tillgänglig arbetskraft.

Allt snabbare och mer tillgängliga och hållbara transporter har på ett dramatiskt sätt förändrat var vi bor respektive arbetar och var service lokaliseras och utvecklas. Den funktionella geografin har i och med detta förändrats, när de områden inom vilka människor i vardagslag pendlar mellan bostad och arbete blir färre och geografiskt sett större. I och med pandemin och den digitala tillgängligheten har distansarbetet ökat, vilket också kan få inverkan på bosättnings- och lokaliseringsbeslut av arbetsplatser och service. Bättre tillgänglighet leder också till högre bostadspriser eftersom attraktiviteten för området ökar. De ökande bostadspriserna kan få inverkan på byggtakten, vilket är önskvärt, samtidigt som prisökningarna kan innebära svårigheter för de med mindre kapital att få tillgång till en bostad.

Arbetskraften kan i större arbetsmarknadsregioner välja mellan fler arbetsgivare, och för framförallt högutbildade är arbetsmarknadens storlek av vikt för möjligheten att få ett jobb i linje med den utbildningsspecialisering man har. I dessa större arbetsmarknadsregioner får också företagen och den offentliga sektorn bättre tillgång till rätt kompetens och arbetskraft. Över tid har antalet lokala arbetsmarknader i Sverige minskat, samtidigt som storleken på dessa har ökat. För en enskild kommun har beroendet av den omgivande regionen successivt ökat, och kommunernas huvudsakliga pendlingsomland varierar och är till stor del länsöverskridande. Arbetspendling betyder i många fall en högre inkomst för individen. Denna måste dock på individnivå vägas mot kostnaden i termer av tidsåtgång.

Sannolikheten att yngre stannar kvar på mindre orter påverkas av tillgång till utbildning, antingen fysisk eller digital. Detta kan i sin tur få effekter både på kompetensförsörjning och utbildningsnivån på orten, samt på den demografiska utvecklingen. Avståndet till utbildning kan också få inverkan på vilka grupper som söker sig vidare till utbildning efter gymnasiet..

Medborgarengagemang och demokratisk delaktighet, sociala relationer, tillit, trygghet och respekt för mänskliga rättigheter är viktiga beståndsdelar av den sociala hållbarheten. Social tillit, på ett privat och lokalt plan, och tillit till samhällets institutioner räknas ofta som delar av det sociala kapitalet och har stor inverkan på övriga utvecklingsfaktorer. Exempelvis kan nämnas att effekterna av ohälsa, arbetslöshet och diskriminering tenderar att vara mindre i högtillitssamhällen än i lågtillitssamhällen. Samhällen med hög tillit klarar kriser bättre, enligt forskningen.

Socialt kapital (mätt som generell tillit) har också stor betydelse för individernas tillfredsställelse med livet. Ett exempel är att om Italien, som har en generell tillit på drygt en tredjedel av Sveriges tillitsnivå, skulle höja tillitsnivån till Sveriges nivå så skulle den sammanvägda tillfredsställelsen med livet öka i samma utsträckning som om BNP ökade med 20 procent.

Delaktigheten, både i demokratiska termer och i olika former av samhälleliga aktiviteter, är socioekonomiskt betingad. Enligt data från Kulturrådet har deltagarna i kulturskolor runt om i landet föräldrar med eftergymnasial utbildning i högre grad än befolkningen i stort. Unga med utrikesfödda föräldrar är också underrepresenterade. Även inom föreningsidrotten är deltagandet högst bland de med föräldrar med högre socioekonomisk status. Minst deltar flickor i socioekonomiskt utsatta områden. Valdeltagandet är i Sverige generellt sett mycket högt, men andelen som röstar är avsevärt lägre i grupper med lägre utbildningsnivå.

Digitaliseringen i kombination med automatisering och robotisering skapar stora och genomgripande förändringar och förutsättningar för både privat och offentlig verksamhet och i människors vardag. Nya tjänster och produkter växer fram och vår förmåga att anpassa oss sätts på prov. Digitalisering och annan modern teknik har förändrat vårt förhållningsätt både till varandra och till samhället. En förutsättning för att kunna ta del av den potential som digitaliseringen rymmer är god tillgång till digital teknik av hög kvalitet, samt att befolkningen har god kompetens och trygghet i den digitala världen.

Ekologin utför ständigt ekosystemtjänster som är av avgörande betydelse för liv på jorden. Naturen renar luft, sänker temperaturer, pollinerar grödor och erbjuder miljöer som är hälsosamma för människan att vistas i. På så vis är ekologin den ram som påverkar övriga förutsättningar som allra mest, den ram som den sociala och ekonomiska utvecklingen måste ske inom. Ett konkret sätt att se på dessa ramar är de planetära gränserna, som definierades av Johan Rockström m. fl. på SEI, och som om de överskrids kan leda till oåterkalleliga skador på miljön och djupgående konsekvenser för samhället och människors försörjningsmöjligheter, hälsa och välfärd. Några av de viktigaste faktorerna för att ekosystemtjänsterna ska kunna fungera är den biologiska mångfalden samt uppvärmningen av jordens temperatur.

Den stora förändringen av våra samhällen som en omställning i linje med de planetära gränserna innebär får inverkan på människors liv på många sätt. För att möjliggöra den omställning som krävs exempelvis inom industrin är tillgången på exempelvis elektricitet, förnybara bränslen, resurssnål teknik och kompetens avgörande tillsammans med en övergång från linjära till cirkulära flöden.

Utvecklingen i Sörmland påverkas allt mer av våra relationer med och utvecklingen i vår omvärld. När förutsättningarna i omvärlden förändras (lokalt, regionalt, nationellt, internationellt och globalt) får det konsekvenser för Sörmland. Vissa förändringar kan komma fort medan andra är trender som håller i sig över tid. Pandemier, finanskriser, stormar eller flyktingkriser är exempel på händelser som är svåra att förutse. Några exempel på så kallade makrotrender är:

• Demografiska förändringar. Befolkningens sammansättning förändras och färre får försörja fler.
• Klimatförändringar och ökade krav på miljö- och klimatanpassning.
• Teknikutveckling och digitalisering – tid och plats blir allt mindre viktigt i och med utbrett och växande användande av internet gör utbyggnad av bredbandsuppkoppling allt viktigare.
• Ökad rörlighet på arbetsmarknaden – effektivare kommunikationer gör längre pendlingsavstånd möjliga.
• Ökade krav på service och tjänster – samhället ställer högre krav på tillgänglighet och anpassad service.
• Ökade klyftor i Sverige och inom EU – stora grupper hänger idag inte med övriga i den ekonomiska utvecklingen.

Den pandemi som har rasat över världen det senaste året har vänt omkull på många tidigare föreställningar om hur saker och ting alltid kommer att vara. Trenderna ovan är strukturella och fortgår i allt väsentligt under den tid som pandemin har påverkat oss. Vissa av dessa strukturella trender har också förstärkts av den rådande pandemin, exempelvis har digitaliseringen tagit stora kliv.

Ett ökat internationellt beroende tillsammans med modern informationsteknologi och digitalisering har bidragit till att kunskap utvecklas och sprids snabbare idag än för tio år sedan. Detta bidrar också till att en utveckling blir svårare att förutse och därmed svårare att planera för. Vi behöver därför utveckla ett flexibelt arbetssätt som tar höjd för ständiga förändringar, såväl lokalt som globalt.

Ovan texter bygger i huvudsak på nedan betänkanden och rapporter

• "En gemensam angelägenhet", Betänkande av Jämlikhetskommissionen, SOU 2020:46
• "Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa", Slutbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa, SOU 2017:47
• "Tillstånd och trender för regional tillväxt 2018", Rapport 0256, Tillväxtverket 2018
• "Gigekonomin som dörröppnare?" Adrian Adermon och Lena Hensvik, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Rapport 2020:22
• "Lämna ingen utanför Statistisk lägesbild av genomförandet av Agenda 2030 i Sverige", SCB oktober 2020.