Sörmlands förutsättningar för hållbar utveckling

Som en del i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin analyseras löpande förutsättningar för långsiktig hållbarhet och utveckling i Sörmland. På denna sida presenteras en grundläggande beskrivning av dessa förutsättningar. Förutsättningarna ligger till grund för de fem prioriterade inriktningarna i den regionala utvecklingsstrategin.

Analyser, statistik och andra kunskapsunderlag bidrar till ökad och fördjupad kunskap, vilket gör att beskrivningen av Sörmlands förutsättningar kommer uppdateras kontinuerligt.

Den här sammanställningen är av naturliga skäl ganska grund. Fördjupningar finns på sidorna statistik om Sörmland och publikationer.

Utmaningar och möjligheter

Många flyttar in

Under åren 2000 till och med 2021 har folkmängden ökat med 45 768. Det är nästan lika många som 2021 bodde i Gnesta och Katrineholm tillsammans. Trots detta blir befolkningen äldre överlag. Detta betyder att de i arbetsför ålder måste bidra till att försörja fler unga och äldre än vad de gjorde för tio år sen.
Det finns flera möjligheter för att lösa detta; en av dessa är att människor ska vilja leva här. Under de senaste åren har det flyttat in fler än ut ur Sörmland, vilket är positivt. Sörmland består av en mångfald av platser med olika förutsättningar och egenskaper och Sörmland är en attraktiv plats. Många som flyttar in är barn eller deras föräldrar, medan unga ofta flyttar ut från länet.

Sörmland har socioekonomiska utmaningar

Många barn i Sörmland lever med låg inkomststandard. År 2021 skulle vi kunna fyllt ungefär 148 bussar med barn som lever i familjer där de inte kan nå upp till en skälig levnadsstandard.

Arbetsgivare har idag svårt att hitta rätt kompetens och rekrytera personal som de behöver. Detta trots att arbetslösheten i Sörmland är högre än i våra grannregioner och i landet. År 2021 var arbetslösheten tio procent i Sörmland, vilket är den högsta siffran för alla län. Detta gör att matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft är låg.

Utbildningsnivån ökar i länet men från en låg nivå. Till exempel har andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning i länet ökat från 13 procent 1985 till 40 procent 2021. För männen är ökningen långsammare. Trots ökningen ligger Sörmland bland de län som har lägst utbildningsnivå.
Människor i Sörmland har något fler ohälsodagar per år än generellt i riket.

I Sörmland gäller också, precis som i hela västvärlden, att andelen personer med övervikt eller fetma ökar, vilket i sin tur är förknippat med en ökad risk för ett flertal sjukdomar. Bland unga har andelen som uppger att de mår bra eller mycket bra minskat över tid. Unga tjejer verkar enligt undersökningarna inte må bra i samma utsträckning som unga killar.

Stort behov av transporter

Sörmlänningarna har tillgång till flera stora arbetsmarknader och det är många som pendlar från Sörmlands kommuner till andra kommuner för att arbeta. Oxelösund är den enda av länets kommuner som har en så kallad positiv nettopendling, fler pendlar in än ut. Den stora pendlingen har stor betydelse för länet, men det innebär också ett stort behov av transporter. Hur transporterna inverkar på möjligheterna att nå ekologiska mål beror i hög grad på hur vi reser. Tillgängligheten till kollektivtrafiken är god i Sörmland, men bilen är än så länge det vanligaste färdmedlet.

Behov av omställning

Den snabba utvecklingen inom digitalisering, cirkulära materialflöden och hållbarhet ställer höga krav på omställningsförmåga och flexibilitet i näringslivet. Vissa orter kan vara sårbara om det finns ett stort beroende av enskilda branscher eller arbetsgivare. Den goda tillgängligheten till större arbetsmarknadsområden kan till del kompensera för en sådan sårbarhet.

Näringslivets struktur i Sörmland påminner om rikets men fler är sysselsatta inom tillverkningsindustri och färre inom företagstjänster än inom i riket i stort. Näringslivet förändras kontinuerligt och de branscher som växer i Sörmland finns på delvis andra platser än de branscher som krymper.

Sörmland har en lägre sysselsättningstillväxt än vad som är väntat utifrån den branschstruktur som finns i länet. Under de senaste tio åren har också näringslivets andel av den totala sysselsättningen i länet minskat. Produktiviteten i det sörmländska näringslivet utvecklas inte lika positivt som närliggande och liknande län.