Sörmlands förutsättningar för hållbar utveckling
Region Sörmland analyserar löpande Sörmlands förutsättningar för långsiktig hållbar utveckling. Analysen är en del i arbetet med en regional utvecklingsstrategi. På den här sidan presenteras en beskrivning av Sörmlands förutsättningar, som ligger till grund för fem prioriterade inriktningar i den regionala utvecklingsstrategin.
I det digitala faktabladet nedan kan du hitta specifika data om varje kommun i Sörmland samt se en analys av hur utvecklingen går i Sörmland utifrån målet med länets regionala utvecklingsstrategi.
Den nationella strategin för hållbar regional utveckling genomsyras av stora och komplexa utmaningar som
-
demografiska förändringar
-
miljö- och klimatutmaningar och
-
socioekonomiska klyftor som ökar
Dessa utmaningar gäller även för Sörmland. Eftersom utmaningarna är så stora och på många sätt ihopkopplade behöver vi förstå och beskriva förutsättningar och utveckling ur breda perspektiv. På den här sidan får du en kortfattad beskrivning av de grundläggande förutsättningarna för en hållbar utveckling i Sörmland. Du hittar fördjupningar på nedan sidor.
- Digtalt faktablad
- Mål och prioriteringar i Sörmlands regionala utvecklingsstrategi
- Publikationer
- Statistik om Sörtrmland
- Sörmlands modell för hållbar utveckling
Kontrasternas län
Det är viktigt att känna till att förutsättningarna i Sörmland skiljer sig åt mellan olika delar inom länet.
-
Strängnäs, Gnesta och Trosa är kommuner i Sörmland som gränsar till Stockholms län och de har därför en stor utpendling mot Stockholm. I dessa kommuner är inkomsterna generellt goda och utbildningsnivån hög.
-
Kommunerna Flen, Vingåker, Katrineholm och Oxelösund har sämre socioekonomiskt utgångsläge än de kommunerna som gränsar mot Stockholm.
-
Eskilstuna har svårigheter med arbetsmarknaden, men bättre förutsättningar när det kommer till demografi och utbildningsnivå.
-
Nyköping å andra sidan har generellt sett inte lika goda socioekonomiska förutsättningar som i de östra kommunerna närmare Stockholm, men ändå något bättre socioekonomiska förutsättningar än övriga delar av länet.
Det sociala kittet utmanas
Sörmland har ett tufft utgångsläge för grundläggande förutsättningar som tillit, demokratiskt deltagande och trygghet.
Tillit till andra och samhället
Tillit är av stor vikt för ett socialt hållbart samhälle. Detta mäter vi bland annat genom enkäter där unga och vuxna får svara på frågor om de tycker att de i allmänhet kan lita på de flesta människor. Bland unga är tyvärr den andelen på nedgång i Sörmland. Samtidigt minskar antalet som röstar i regionvalet. Vid senaste valet finns distrikt där så få som 49 procent av röstberättigade valde att rösta i regionvalet.
Trygghet i det egna bostadsområdet
Unga känner sig i högre grad otrygga i det egna bostadsområdet. Känslan av trygghet under dagtid skiljer sig inte särskilt mycket mellan könen. Medan tjejer upplever sig otrygga i mycket större utsträckning nattetid.
Inflyttning som stannar av
Under åren 2000 till och med 2022 har folkmängden i Sörmland ökat med 46 533 personer. Det är något fler än de som 2022 bodde i Gnesta och Katrineholm tillsammans. Dock minskar befolkningen något mellan 2022 och 2023.
Fler har flyttat in än ut ur Sörmland under de senaste åren. Många som flyttar in är barn eller deras föräldrar, medan unga ofta flyttar ut från länet. Detta stämmer även för 2022, men det har skett en markant minskning av nettot. År 2023 har nettoinflyttningen stabiliserat sig i nivå med 2022.
Fortsatta utmaningar med jämlikhet och jämställdhet
Många barn i Sörmland lever i hushåll med låg inkomststandard. År 2022 hade vi i Sörmland kunna fyllt ungefär 152 bussar med barn som lever i familjer där de inte kan nå upp till en skälig levnadsstandard. Jämfört över tid har andelen gått ner från 14 procent 2014 till 10,5 procent 2022 för Sörmland. Dock har andelen ökat igen mellan 2021 och 2022. Mellan 2014 och 2022 har andelen personer i Sörmland med vad som kallas hög inkomststandard ökat från 39 till 45 procent.
-
Vi ser att den nationella utmaningen om ökande socioekonomiska klyftor är högst verklig även i Sörmland.
Människor i Sörmland har något fler ohälsodagar per år än generellt i riket, och antalet ökar mellan 2022 och 2023. Genomgående ser vi stora skillnader mellan kvinnors och mäns och mellan unga tjejers och killars hälsa. Trenden visar att den förväntade livslängden minskar för lågutbildade kvinnor i Sörmland. Under fem års tid har förväntad livslängd minskat med cirka ett och ett halvt år för lågutbildade kvinnor i Sörmland. Under samma period är den förväntade livslängden stabil eller långsamt ökande för övriga grupper. Det senaste året syns dock svaga minskningar i flera grupper, vilket inte syns i samma utsträckning i riket.
Unga tjejer uppger i lägre utsträckning än killar att de känner att de duger precis som de är. Den självskattade hälsan för unga försämras, framför allt för tjejer.
Fler utbildar sig - men fortsatt hög arbetslöshet
Utbildningsnivån ökar i länet men från en låg nivå. Till exempel har andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning ökat från 13 procent 1985 till 43 procent 2023. För männen är ökningen mindre. Trots den positiva utvecklingen ligger Sörmland år 2023 bland de län som har lägst utbildningsnivå.
Sörmland är det län där högst andel av vuxna är inskrivna i någon sorts utbildning. Detta kan tolkas på några olika sätt och långa tider för att göra klart utbildningar kan till exempel dra upp andelen som vid ett givet tillfälle räknas som studerande. Behörigheten till gymnasieskola har ökat från och med 2020 till och med 2023. Genomströmningen i gymnasieskolan är fortsatt låg i många kommuner i Sörmland. År 2024 är det enbart Oxelösund och Trosa som har en högre andel elever som avslutar gymnasieskolan med examen eller studiebevis inom fyra år än riket i snitt.
Arbetsgivare har idag svårt att hitta rätt kompetens och rekrytera personal som de behöver. Detta trots att arbetslösheten i Sörmland är högre än i våra grannregioner och i landet. År 2023 var arbetslösheten cirka 8,5 procent i Sörmland, vilket är den högsta siffran för alla län – tillsammans med Skåne. Detta gör att matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft är låg.
Befolkningen har under en lång tid blivit äldre. Det gör att den demografiska försörjningskvoten ökar – alltså att personer i arbetsför ålder måste bidra till att försörja fler unga och äldre än vad de gjorde för tio år sen. År 2023 har dock den demografiska försörjningskvoten i Sörmland minskat något, trots att andelen äldre har ökat. Detta förklaras i stället av att andelen barn och unga minskar i länet.
-
Den nationella utmaningen om att befolkningen blir äldre är högst verklig även i Sörmland.
Tillgång till stora arbetsmarknader innebär ett stort behov av transporter
Näringslivets struktur i Sörmland påminner om rikets men fler är sysselsatta inom tillverkningsindustri och färre inom företagstjänster än i riket. Näringslivet förändras kontinuerligt och de branscher som växer i Sörmland finns på delvis andra platser än de branscher som krymper. Vissa orter kan vara sårbara om det finns ett stort beroende av enskilda branscher eller arbetsgivare. Sörmlänningarna har tillgång till flera stora arbetsmarknader, inte bara Stockholmsområdet utan även mot Norrköping och Linköping samt till Västerås och Örebro. Det är många som pendlar från Sörmlands kommuner till andra kommuner för att arbeta. Oxelösund är den enda av länets kommuner som har en så kallad positiv nettopendling, där fler pendlar in än ut.
I länet finns goda möjligheter till digital uppkoppling. Under de senaste åren ökar även möjligheten att koppla upp sig till bredband i glesbebyggt område. Möjlighet till uppkoppling skiljer sig dock en del mellan kommunerna i länet. Sörmland har en relativt liten andel av de sysselsatta som förväntas kunna arbeta på distans varför pendling och större arbetsmarknader arbetsmarknadsförstoring fortsatt innebär långa transporter.
Klimatomställningen går för långsamt
På lång sikt minskar utsläppen av växthusgaser per invånare i länet. Nivåer av utsläpp påverkas av konjunkturen eftersom vid hög produktion ökar utsläppen från industrin. Det vi däremot kan se är att den så kallade utsläppsintensiteten minskar, vilket betyder att mängden utsläppta växthusgaser per producerad krona i bruttoregionalprodukt minskar. Det är positivt, men takten i minskningen är för låg för att nå klimatmålen.
-
Den nationella utmaningen om klimatförändringar är högst verklig även i Sörmland.
Hur transporterna inverkar på möjligheterna att nå ekologiska mål beror i hög grad på hur vi reser. Tillgängligheten till kollektivtrafiken är god i Sörmland, men bilen är än så länge det vanligaste färdmedlet. Transporter står, efter industrin, för en stor del av utsläpp av växthusgaser i länet. Dock minskade utsläppen mellan åren 2021 och 2022 med ungefär tio procent. Utsläppen från transporter i länet speglar inte rakt av sörmlänningarnas sätt att resa eftersom mätetalet beräknas utifrån trafik på vägar genom länet. Under pandemin minskade markant antalet resta mil med personbild per invånare, både i Sörmland och i riket. Efter pandemin har den genomsnittliga körsträckan varierat mellan åren, men det finna inga tecken på en återgång till hur det var före pandemin.
Förbättrat företagsklimat men oroande utveckling av företagens digitalisering
Företagsklimatet är en viktig grundförutsättning för ett välmående näringsliv. Under nästan hela tvåtusentalet har företagarna i Sörmland (enligt Svenskt näringslivs enkät) fått en mer positiv bild av hur det är att driva företag i kommunen. Denna förbättring har gjort att det sammanfattade omdömet av att driva företag i en kommun i Sörmland i dag är bättre än i riket. Sörmland har dock en lägre tillväxt av sysselsättning än vad som är väntat utifrån de branscher som finns i länet.
Produktiviteten i det sörmländska näringslivet utvecklas inte lika positivt som i närliggande och liknande län. Den snabba utvecklingen inom digitalisering, cirkulära materialflöden och hållbarhet ställer höga krav på förmågan att ställa om i näringslivet. Av den anledningen är det oroande att Sörmland halkar efter en del andra län i det digitaliseringsindex som Tillväxtverket följer. En positiv aspekt är dock att Sörmland år 2023 är ett av de län som har störst andel av nystartade företag som är startade av kvinnor. Sörmland har från och med 2019 gått från att vara i mitten bland länen i det här avseendet till att vara ett län som har en hög andel företag startade av kvinnor 2023.