Sörmlands förutsättningar för hållbar utveckling

Region Sörmland analyserar löpande Sörmlands förutsättningar för långsiktig hållbar utveckling. Analysen är en del i arbetet med en regional utvecklingsstrategi. På den här sidan presenteras en beskrivning av Sörmlands förutsättningar, som ligger till grund för fem prioriterade inriktningar i den regionala utvecklingsstrategin.

I det digitala faktabladet kan du gå in och hitta specifik data utefter vardera kommun samt en analys för att visa på Sörmlands utveckling utifrån det mål som finns i länets regionala utvecklingsstrategi. 

En nationell strategi för hållbar regional utveckling genomsyras av stora och komplexa utmaningar som demografiska förändringar, miljö- och klimatutmaningar och socioekonomiska klyftor som ökar. Därför behöver vi förstå och beskriva utveckling i ett brett perspektiv. På den här sidan får du en kortfattad beskrivning av de grundläggande förutsättningarna för en hållbar utveckling i Sörmland. Du hittar fördjupningar på flera sidor.

• Digitalt faktablad
• Mål och prioriteringar i Sörmlands regionala utvecklingsstrategi
• Publikationer
• Statistik om Sörmland
• Sörmlands modell för hållbar utveckling

Kontrasternas län

Förutsättningarna för Sörmland skiljer sig åt mellan olika delar inom länet. Kommunerna Strängnäs, Gnesta och Trosa i Sörmland gränsar till Stockholms län och därför är det många som pendlar dit.

Det finns också kommuner där tillgängligheten till större arbetsmarknader är lägre. Dessa är Flen, Vingåker, Katrineholm och Oxelösund. För flera socioekonomiska variabler är förutsättningarna sämre i dessa kommuner och bättre i kommunerna närmare Stockholm. I Sörmland finns två huvudorter, Nyköping och Eskilstuna, vilket innebär att länet inte har en given centralort. Förutsättningarna i huvudorterna är generellt sett inte lika goda som i de östra kommunerna närmare Stockholm men inte lika dåliga som i kommunerna som har sämre tillgänglighet till arbetsmarknader.

Det sociala kittet utmanas av otrygghet

Sörmland har ett tufft utgångsläge när det gäller förutsättningar som tillit, demokratiskt deltagande och trygghet. Tillit är grundläggande för ett socialt hållbart samhälle. Region Sörmland mäter tillit bland annat genom enkäter där vi frågar unga och vuxna i Sörmland om de tycker att de i allmänhet kan lita på de flesta människor. Bland unga är tyvärr den andelen på nedgång. Samtidigt minskar det antal som deltar i regionvalet och att det vid senaste valet finns distrikt där så få som 49 procent av röstberättigade valde att rösta i regionvalet. 

Under åren 2000 till och med 2022 har folkmängden i Sörmland ökat med 46 533 personer. Det är något fler än de som 2022 bodde i Gnesta och Katrineholm tillsammans. Dock minskar befolkningen något mellan 2022 och 2023.

Under de senare åren har fler flyttat in än ut ur Sörmland. Många som flyttar in är barn eller deras föräldrar, medan unga ofta flyttar ut från länet. Detta stämmer även för 2022, men det har skett en markant minskning av nettot. År 2023 har nettoinflyttningen stabiliserat sig i nivå med 2022. Den minskning som sågs i Sörmland år 2022 märktes inte i andra län som har direkt närhet till Stockholm, men år 2023 ser vi exempelvis att inflyttning till Västmanland minskar på samma sätt.

Fortsatta utmaningar med jämlikhet och jämställdhet

Många barn i Sörmland lever med låg inkomststandard. År 2021 hade vi i Sörmland kunnat fylla ungefär 148 bussar med barn som lever i familjer där de inte kan nå upp till en skälig levnadsstandard. Detta trots att andelen barn och unga i hushåll med låg inkomststandard har minskat.

Människor i Sörmland har något fler ohälsodagar per år än generellt i riket, och antalet ökar mellan 2022 och 2023. Skillnaderna är störst mellan kvinnor och mäns och mellan tjejer och killars hälsa. Exempelvis minskar lågutbildade kvinnors förväntade livslängd i Sörmland, medan den inte gör det i riket. På fem års tid har förväntad livslängd minskat med cirka ett år för den här gruppen i Sörmland. Unga tjejer uppger i lägre utsträckning än killar att de känner att de duger precis som de är och den självskattade hälsan för unga försämras, framför allt för tjejer.

Fler utbildar sig - men fortsatt hög arbetslöshet

Utbildningsnivån ökar i länet men från en låg nivå. Till exempel har andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning ökat från 13 procent 1985 till 42 procent 2022. För männen är ökningen lägre. Trots den positiva utvecklingen ligger Sörmland bland de län som har lägst utbildningsnivå.

Sörmland är det län där högst andel av vuxna är inskrivna i någon sorts utbildning. Detta kan tolkas på några olika sätt och om det tar lång tid för studerande att avsluta sin utbildning så kan det öka antalet som räknas som studerande. Sörmland har dessutom fortsatt en låg andel i årskurs nio som är behöriga till gymnasiet även om utvecklingen gått framåt de senaste åren.

Arbetsgivare har idag svårt att hitta rätt kompetens och rekrytera den personal som de behöver. Detta trots att arbetslösheten i Sörmland är högre än i våra grannregioner och i landet. År 2023 var arbetslösheten cirka 8,5 procent i Sörmland, vilket är den högsta siffran för alla län, tillsammans med Skåne. Detta gör att matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft är låg.

Skillnader mellan tillgång till kompetens och behov av personal till arbetsmarknader påverkas av att olika kommuner har olika närhet till stora arbetsmarknader och möjlighet att pendla.

Närmare hälften av den förvärvsarbetande befolkningen i Trosa och Gnesta har sin arbetsplats i Stockholm. I de kommuner som gränsar till Stockholm är utbildningsnivån också högre än övriga kommuner i Sörmland.

Demografisk försörjningskvot som minskar

Befolkningen har under en lång tid blivit äldre, vilket innebär att de i arbetsför ålder måste bidra till att försörja fler unga och äldre än vad de gjorde för tio år sen. År 2023 har dock den demografiska försörjningskvoten i Sörmland minskat något, trots att andelen äldre har ökat. Detta förklaras i stället av att andelen barn och unga minskar i länet.

Tillgång till stora arbetsmarknadsområden skapar ett stort behov av transporter

Näringslivets struktur i Sörmland påminner om rikets men fler är sysselsatta inom tillverkningsindustri och färre inom företagstjänster än i riket i stort. Näringslivet förändras kontinuerligt och de branscher som växer i Sörmland finns på delvis andra platser än de branscher som krymper. Vissa orter kan vara sårbara om det finns ett stort beroende av enskilda branscher eller arbetsgivare. Sörmlänningarna har tillgång till flera stora arbetsmarknader och det är många som pendlar från Sörmlands kommuner till andra kommuner för att arbeta. Oxelösund är den enda av länets kommuner som har en så kallad positiv nettopendling, där fler pendlar in än ut.

I länet finns goda möjligheter till digital uppkoppling och de senaste åren har det skett också stora ökningar i möjligheten att koppla upp till bredband även i glesbebyggt område. Detta skiljer sig dock en del mellan kommunerna i länet. Sörmland har en relativt liten andel av de sysselsatta som förväntas kunna arbeta på distans varför pendling fortsatt innebär långa transporter.

Klimatomställningen går för långsamt

På lång sikt minskar utsläppen av växthusgaser per invånare i länet, men detta styrs av konjunkturen eftersom vid hög produktion ökar utsläppen från industrin. Det vi däremot kan se är att den så kallade utsläppsintensiteten minskar, vilket betyder att mängden utsläppta växthusgaser per producerad krona i bruttoregionalprodukt minskar. Det är positivt, men takten i minskningen är för låg för att nå klimatmålen. 

 Förbättrat företagsklimat men oroande utveckling av företagens digitalisering

Ett bra företagsklimat är en viktig grundförutsättning för ett välmående näringsliv. Enligt Svenskt Näringslivs enkät har företagarna i Sörmland över tid fått en förbättrad bild av hur det är att driva företag i länet. Förbättringen har gjort att det sammanfattade omdömet kring att driva företag i en kommun i Sörmland i dag är bättre än i riket. Sörmland har en lägre sysselsättningstillväxt än vad som är väntat utifrån den branschstruktur som finns i länet. Under perioden 2011 till 2021 minskade även näringslivets andel av den totala sysselsättningen i länet. Men år 2022 ser vi en liten ökning av andelen arbetstillfällen som näringslivet bidrar med.