Så kan du jobba med physical literacy i offentlig och ideell sektor

Våra livsmiljöer spelar väldigt stor roll för vårt sätt att röra på oss. Det kan till exempel handla om hur

• städer, parker och gångvägar är byggda
• skolgårdar är utformade, om de inbjuder till lek för alla barn
• platser i närmiljön upplevs, om de är trygga och tillgängliga för rörelse
• inkluderade vi känner oss i träning, fritidsaktiviteter eller spontana rörelser i vardagen.

Många samhällsaktörer vill möta utmaningen med det ökande stillasittandet. Men när insatserna utgår från perspektivet att främja fysisk aktivitet så tenderar lösningarna att fokusera på att uppnå kortsiktiga effekter som ökad kondition eller muskelmassa. Det här kan märkas tydligt i fysisk planering då kommuner gärna bygger utegym, multisportplaner, cykelbanor och liknande. Det är platser som riskerar att främst användas av de som redan är fysiskt aktiva.

Skapa miljöer där alla kan komma i rörelse och utvecklas

Konceptet "Physical literacy enriched environmental design" (PLEED) bygger på att både fysiska och sociala miljöer kan designas för att aktivt stödja utvecklingen av physical literacy. Det är ett användbart verktyg för att skapa samhällen där rörelse och fysisk aktivitet är tillgängligt, meningsfullt och roligt för alla. Med hjälp av PLEED går det att medvetet designa ytor för aktivitet. Det handlar inte bara om att erbjuda fysisk aktivitet, utan även om att skapa meningsfulla, inkluderande och utmanande miljöer där alla individer, oavsett ålder, kön, bakgrund eller förmåga kan delta och utvecklas. I slutändan handlar det om att skapa miljöer som verkligen engagerar människor i rörelse och utveckling.

Grundprinciperna i PLEED:

• Utmaning för alla nivåer av förmåga. Miljön bör erbjuda olika nivåer av svårighet så att alla kan delta. Exempelvis olika höga gungor, olika typer av cykelbanor och olika höjd på pulkabackarna. Jämför med läsning där det måste det finnas en uppsjö av olika böcker med olika svårhetsnivå för att alla ska bibehålla intresset i läsningen. Om det bara fanns pekböcker skulle intresset fort sjunka.
• Utmaning för alla intressen. Aktiviteter och miljöer bör vara varierande och tilltalande för personer som har olika intressen. Exempelvis aktiviteter som skateboard, längdskidor, dans, spontanidrott och grönområden. Jämför med läsning där det skulle locka en begränsad målgrupp till läsning om det bara fanns romantiska drama på biblioteken .
• Inkludering. Designen bör ta hänsyn till tillgänglighet och att vi har olika kön och ålder,  att vi kommer från olika kulturer och att årstiderna varierar. Exempelvis bör pojkars och flickors intressen få lika stora utrymmen. Personer som är introverta bör ha en plats där de kan utföra sina aktiviteter, vilket betyder att alla platser inte kan vara designade som stora öppna ytor.
• Känsla av tillhörighet. Miljöer bör skapa en känsla av gemenskap och delaktighet. Miljön bör spegla deltagarnas mångfald i bilder, språk, aktiviteter och ledarskap. Det bör finnas utrymme för olika kulturella uttryck och rörelseformer.
• Positiva utmaningar. Miljön bör uppmuntra till utveckling genom att det finns en möjlig progression, en utveckling av kompetens. Skapa en cykel av kompetens, exempelvis när den lilla gunghästen blir tråkig kan barnet ta steget över till en stor gunga.

PLEED används inom:

• stadsplanering och samhällsdesign för att skapa offentliga miljöer som främjar rörelseglädje och fysisk aktivitet
• skola och utbildning för att skapa lärmiljöer som stödjer rörelse och lärande
• idrott och fritid för att utforma inkluderande och engagerande aktiviteter.

Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan och är också som mest aktiva när de är i skolan. Skolmiljön är alltså viktig då den påverkar barns relation till rörelse och fysisk aktivitet. Physical literacy i skolan inkluderar bland annat aktiva raster, utbildning och säkra skolvägar.

Physical literacy handlar inte bara om att lära sig idrottstekniker, utan också om att förstå varför rörelse är viktigt, känna glädje i att vara aktiv och kunna delta i olika fysiska aktiviteter på ett säkert och effektivt sätt. Genom att integrera physical literacy i undervisningen skapas en inkluderande miljö där alla elever, oavsett nivå, kan få möjlighet att utvecklas och hitta sin egen väg till ett aktivt liv.

Inom skolans verksamhet är det viktigt att titta både på den sociala och på den fysiska miljön. Det finns flera organisationer som har bra, genomarbetade skolprogram för att få fler barn i rörelse, exempelvis Generation PEP och RF-SISU.

Hälso- och sjukvården kan arbeta med physical literacy (PL) genom att integrera det i både förebyggande och behandlande insatser. Här är några konkreta sätt:

• Personcentrerad rådgivning. Vårdpersonal kan använda PL-principerna i samtal med patienter genom att fokusera på individens motivation, självförtroende och tidigare erfarenheter av rörelse. Det handlar om att stärka patientens tro på sin egen förmåga att vara aktiv, att hjälpa patienten att hitta vägar framåt, och att identifiera tillgängliga och meningsfulla rörelseaktiviteter.
• Fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR är ett verktyg där fysisk aktivitet ordineras som behandling. Genom att kombinera FaR med PL kan vården hjälpa patienter att hitta aktiviteter som känns meningsfulla och genomförbara, vilket ökar chansen att de blir långsiktigt aktiva.
• Utbildning av vårdpersonal. Genom att utbilda personal i PL får de bättre förståelse för hur relationen till rörelse och fysisk aktivitet påverkar patienters beteenden. På så vis kan vårpersonal anpassa kommunikation och stöd utifrån patienters behov och förutsättningar.
• Anpassad kommunikation. Många patienter, särskilt de med kognitiva eller språkliga utmaningar, behöver tydlig och tillgänglig information. Att använda bildstöd, enkla instruktioner och bekräftande samtal stärker både hälsolitteracitet och physical literacy.
• Samarbete med andra aktörer. Vården kan samverka med skolor, idrotts- och kulturföreningar samt kommunala friskvårdsinitiativ för att skapa en röd tråd i människors rörelseresa.

Idrotten har en viktig roll i att få barn och unga att hitta glädjen och gemenskapen i rörelse och fysisk aktivitet. Inom idrotten kan en perspektivförskjutning mot physical literacy spela en stor roll.

• Fokus på glädje och självförtroende. Genom att prioritera glädje och individens upplevelse framför prestation i unga år, kan fler känna sig välkomna och trygga i idrottsmiljön oavsett nivå och bakgrund.
• Utbildning av ledare och tränare. Tränare som förstår, och använder, physical literacy kan anpassa träningen så att den stärker deltagarnas motivation, rörelseförmåga och självbild. Det gör att fler vill fortsätta att idrotta längre.
• Mångsidig rörelseutveckling. Istället för tidig specialisering kan föreningar erbjuda varierad träning som utvecklar allsidiga rörelsefärdigheter. Det bygger en stark grund för livslång fysisk aktivitet och minskar risken för skador och utbrändhet.
• Inkludering och tillgänglighet. Physical literacy uppmuntrar till att skapa miljöer där alla, oavsett kön, funktionsvariation, kultur eller socioekonomisk bakgrund, känner sig delaktiga och har möjlighet att utvecklas.
• Livslångt perspektiv. Genom att se idrott som en del av ett aktivt liv, snarare än bara tävling, kan föreningar behålla medlemmar även efter ungdomsåren som motionärer, ledare eller supportrar.