Det här är physical literacy
Physical literacy innebär en helhetssyn på rörelse där uppmärksamheten flyttas från prestation till relation. För att motverka fysisk inaktivitet behövs samhällen där fler värderar och deltar i rörelse och fysisk aktivitet. För att lyckas med det behöver vi förstå hur miljöer, erfarenheter och känslor påverkar vår vilja och förmåga att röra oss. Den här informationen riktar sig främst till dig som arbetar inom offentlig sektor och som vill förstå hur du kan bidra till en mer inkluderande och rörelsefrämjande vardag.
Definition av physical literacy
Det finns idag ingen fastställd svensk översättning av begreppet physical literacy. De vanligaste översättningarna är rörelseförståelse och rörelserikedom. Men även fysisk litteracitet och meningsfulla rörelseupplevelser är termer som förekommer. I väntan på en svensk term kommer vi att använda oss av den engelsa namnet physical literacy.
Organisationen International Physical Literacy Association (IPLA) grundades 2013 av forskare, utbildare och praktiker inom idrott, hälsa och utbildning. De ville skapa en gemensam plattform för att utveckla och sprida kunskap om physical literacy. IPLA har tagit fram följande definition av physical literacy:
"Physical literacy kan beskrivas som motivationen, självförtroendet, den fysiska kompetensen, kunskapen och förståelsen att värdesätta och ta ansvar för att delta i fysisk aktivitet genom hela livet" (IPLA, 2017).
Physical literacy är alltså mer än att bara vara fysiskt aktiv. Det handlar om vår relation till rörelse och fysisk aktivitet, och hur vi under hela livet värderar, upplever och deltar i rörelse och fysisk aktivitet. I stället för att fokusera på effekter av fysisk aktivitet, som puls eller muskelstyrka, flyttas fokus till faktorerna som får oss att vilja röra på oss, det vill säga glädjen, meningsfullheten, kompetensen, sammanhangen och motivationen.
Det finns fler definitioner av physical literacy runt om i världen. I grunden utgår alla från IPLA:s definition men några länder har tagit fram egna varianter, så kallade konsensusdokument, utifrån sina lokala sammanhang. I Sverige saknas än så länge en nationellt framtagen definition. Därför kommer vi utgå från IPLA:s definition.
De fyra delarna i physical literacy
De fyra delarna i physical literacy
Rörelsekompetens handlar om att kunna röra sig, utifrån sina egna förutsättningar. Det omfattar grundläggande färdigheter som att:
- Springa
- Hoppa
- Kasta och fånga
- Balansera
Dessa färdigheter gör det möjligt att delta i olika typer av fysiska aktiviteter – oavsett om man är barn, ungdom, vuxen eller äldre. Kompetensen gäller även olika miljöer: på land, i vatten, i luften eller på is – samt i sociala sammanhang, till exempel att röra sig tillsammans med andra eller inför publik.
Genom träning och övning ökar tryggheten i våra rörelser, och därmed också viljan att röra sig mer.
När vi känner att vi kan något, vågar vi också prova. Självförtroendet växer när vi märker att vi klarar en rörelse eller aktivitet. Det gör att vi vågar utmana oss själva, testa nytt och utvecklas vidare, oavsett ålder.
Självförtroende och rörelseglädje går hand i hand, och tillsammans stärker de vår motivation.
Inre motivation är den känsla av glädje och meningsfullhet som kommer inifrån. Den inre motivationen är avgörande för att vilja vara fysiskt aktiv. När vi upplever framsteg, känner oss delaktiga och har roligt i en aktivitet, ökar vår motivation att fortsätta.
Att hitta rätt nivå på utmaning och anpassning är viktigt för att väcka och behålla motivationen.
Den sista delen, kunskap och förståelse, handlar om att ha en medvetenhet om hur och varför man rör sig. Det innebär att förstå:
- Hur kroppen fungerar och känns i olika rörelser och aktiviteter.
- Varför rörelse och fysisk aktivitet är viktig för hälsa, välbefinnande och livskvalitet.
- Hur man kan delta säkert och effektivt i olika sammanhang.
Kort sagt, det handlar om att ha den teoretiska grunden för att kunna fatta välgrundade beslut om rörelse och fysisk aktivitet genom hela livet.
Physical literacy-motorn
Som ett komplement till IPLA:s definition har ett flertal forskare, med professor Dean Kriellaars i spetsen, gått samman och tagit fram en kompletternde modell, den så kallade physical literacy-motorn. Modellen bygger vidare på IPLA:s definition men gör den mer praktiskt användbar, särskilt inom pedagogik, hälsa och idrott. Genom att inkludera aktivt deltagande som en egen komponent visar den att physical literacy inte bara är inre egenskaper eller teoretisk kompetens, utan något som utvecklas genom handling.
IPLA:s definition, tillsammans med den kompletterande modellen physical literacy-motorn, ligger till grund för formuleringen som Region Sörmland ofta använder sig av: Physical literacy är vår relation till rörelse och fysisk aktivitet genom hela livet.
Aktivt deltagande innebär mer än bara närvaro
I motorn lyfts alltså aktivt deltagande fram som en egen del. I deltagande med andra kan rörelse och fysisk aktivitet vara ett sätt att utveckla sociala, kognitiva, kreativa och emotionella färdigheter. Fysisk aktivitet handlar alltså inte bara om kroppen, det påverkar hela människan och är ett sätt att utveckla sociala och emotionella färdigheter. Genom att delta i aktiviteter med andra lär vi oss att:
- Samarbeta och kommunicera
- Bygga relationer
- Hantera stress och utmaningar
- Stärka vår självbild
Rörelse är en relation, inte bara en prestation
Precis som med andra relationer förändras vår relation till rörelse över tid. Relationen påverkas av både inre och yttre faktorer, exempelvis hur vi mår fysiskt och psykiskt, hur vårt livspussel ser ut, hur vår närmiljö är utformad eller hur vår ekonomi är.
Alla våra upplevelser av rörelse och fysisk aktivitet, både positiva och negativa, påverkar vår relation till rörelse. Allt detta påverkar hur vi förhåller oss till rörelse och det är en livslång resa som förändras över tid. I vissa perioder av livet är vi mer aktiva, och i andra är vi av olika anledningar mindre aktiva.
Physical literacy handlar om att bygga en hållbar och meningsfull relation till rörelse genom hela livet. För att möjliggöra det krävs det att alla delar av samhället ser sin del i att skapa förutsättningarna. Läs mer på sidan Fysisk aktivitet är en samhällsfråga.