Sörmlands näringsliv

Personer sitter framför bärbara datorer.

Sörmlands näringsliv utvecklas. Här ser du statistik över nyföretagande, branschfördelning och utvecklingen av sysselsättning i arbetsmarknadens olika sektorer. Utforska graferna på sidan för att få fram de siffror du behöver.

Tove Eliasson

Analytiker

0155-24 57 39

0766-98 56 42

Antal startade företag över tid

I Sörmland startas något färre företag per invånare än i riket i stort, men trenden över tid är likartad i Sörmland och i landet. Under 2008 års finanskris var antalet som lägst i både Sörmland och i landet, men ökningen var sedan större i riket än i länet.  2020 och 2021 ökade antalet nystartade företag i länet och i riket men år 2022 och 2023 ser vi en minskning igen. Se figuren nedan. 

 

Sysselsättning i olika sektorer

Det sörmländska näringslivet har genomgått en förändring sedan millenieskiftet, med ett ökande antal sysselsatta inom tjänstesektorn medan antalet sysselsatta inom varuproducenter minskar, se figur nedan. Från och med 2011 ökar antalet personer sysselsatta inom offentlig sektor eller icke-vinstdrivande organisationer ganska kraftigt. I alla branscher minskade sysselsättningen under 2020 men år 2021 och 2022 har vi sett ett ökat antal sysselsatta inom både offentlig sektor och tjänste- och varuproducenter.

 

Sysselsättning inom olika branscher

I Sörmland är det vanligare att vara sysselsatt inom tillverkning och utvinning samt inom byggbranschen än det är i riket. Det är däremot mindre vanligt att vara anställd inom företagstjänster. Precis som vi såg ovan ser vi här att det i Sörmland är vanligt att vara anställd inom utbildning samt vård och omsorg.

 

Andel sysselsatta i näringslivet

Andelen av de som är sysselsatta på arbetsplatser i Sörmland som arbetar inom näringslivet minskar under den senaste tioårsperioden, vilket man ser i figuren nedan.  Sedan 2011 har näringslivet utgjort ett minskande andel av arbetstillfällena i länet. Detta stämmer även för Västmanland och Östergötland, medan den trenden inte syns på riksnivå.

 

Lönesumma per anställd

Ett vanligt sätt att studera produktivitetsutvecklingen är att studera lönesumman per sysselsatt i dagbefolkningen. Här studeras alltså arbetsgivarnas bruttokostnader för löner för de som är anställda i regionen. Det här säger alltså mindre om förvärvsinkomsterna hos de som är bosatta i länet (nattbefolkningen).

I figuren nedan visas hur lönesumman per anställd inom länen har utvecklats. Av de län som jämförs är Sörmland det län som har lägst lönesumma per anställd. Fram till och med 2009 var lönesumman per anställd ungefär lika stor i Sörmland som i Gävleborgs län, men sedan har Gävleborgs län dragit ifrån.

Mellan 2021 och 2022 syns den största nedgången i Östergötland och Gävleborg, medan nedgången är mindre i Sörmland och Västmanland.

Uppdaterad 23 september 2024