Öppna data för östra Mellansverige
Just nu pågår en förstudie i syfte att stärka samverkan och öka kunskapen och förmåga kring öppna och delade data inom östra Mellansverige (ÖMS). Uppdraget heter Öppna Mellansverige.
Kommande webbinarier
- 5 april kl. 11-12 , Geografisk data, Daniel Regemar från Lantmäteriet hjälper oss förstå varför öppna data inom stadsplanering och samhällsbyggnad är så viktigt. Mer info här.
- Under mars kommer vi även att göra Q&A, frågestunder med syfte att i mindre forum kunna diskutera hur man kommer igång. Vi genomför detta fem olika möten, region för region. Kontakta din Digitaliseringskoordinator om du inte redan fått en inbjudan. Kontaktuppgifterna finns längre ner på den här sidan.
Syfte och mål
- Skapa förståelse för möjligheterna med öppna och delade data.
- Öka förmåga att skapa och tillgängliggöra öppna och delade data hos regioner och kommuner inom östra Mellansverige.
- Stärka samverkan kring öppna och delade data inom östra Mellansverige.
Som del i förstudien ska man även planera för ett fortsättning av projektet.
Arbetssätt
Genom förstudien kommer det att erbjudas temabaserade digitala träffar för olika målgrupper inom kommuner och regioner i syfte att höja kunskap och förmåga kring öppna data. Insamling av behov från kommuner och regioner kommer primärt att ske via enkäter (genom den nationella dataverkstaden), intervjuer samt diskussioner under workshops. All medverkan i förstudien är frivillig och utifrån behov. Öppna Mellansverige har ett tätt samarbete med den nationella dataverkstaden.
Om ni har förslag på särskilda teman som ni vill att vi ska fokusera på kan ni höra av er till förstudiens samordnare Dennis Lundkvist eller din regionala digitaliseringskoordinator. Kontaktuppgifter hittar du lite längre ner på sidan.
Om öppna data
Öppna data definieras som data som är öppet tillgänglig för alla och som delas utan avgifter eller restriktioner. Data är idag en viktig tillgång som bidrar till flera positiva värden för ett samhälle. Genom bättre och enklare tillgång till data främjas innovation och samhällsutveckling. Öppna data bidrar till bättre underlag för forskning och datadrivet beslutsfattande samt till utvecklandet av nya produkter och tjänster. Genom att arbeta med öppna data främjas vidare transparens och effektivitet.
Nya datalagen
Den första augusti 2022 trädde den nya datalagen i kraft och i och med det tog Sverige ett stort steg mot principen öppenhet som standard. Bland annat ska offentliga förvaltningar tydligare uppmuntras att proaktivt publicera offentlig information som så kallad öppen data, så att den finns fritt tillgänglig för alla att ta del av och använda. Datalagen styr även tillgängliggörandet av offentlig information mot maskinläsbara och sökbara format.
Presentationer från genomförda webbinarier
- Introduktionswebbinarie om uppdraget Öppna Mellansverige.
- Öppna data för samhällsplanering.
- Öppna data för besöksnäringen.
- Hur du kommer igång med öppna data.
- Öppna data i en mindre kommun - Mariestad, Töreboda och Gullspång.
- Här finns inspelningar från Nationella dataverkstans webbinarier.
Nyhetsbrev
Kontaktuppgifter och mer information
Kontaktuppgifter och mer information
- Förstudiens samordnare: Dennis Lundqvist, dennis.lundqvist@regionsormland.se
- Region Sörmland: Johan Isacsson, johan.isacsson@regionsormland.se
- Region Uppsala: Lucia Bender, lucia.forsman.bender@regionuppsala.se
- Region Västmanland: Ann-Margreth Hammar, ann-margreth.hammar@regionvastmanland.se
- Region Örebro län: Sandra Spjuth, sandra.spjuth@regionorebrolan.se
- Region Östergötland: Niklas Guss, niklas.guss@regionostergotland.se
Vad är öppna data?
Öppna data är data som är fritt tillgänglig och som alla kan komma åt för återanvändning. Den kostar inget att använda, den är maskinläsbar och gärna fri från licenser. Det handlar om att göra information tillgänglig för alla.
Vad är skillnaden mellan öppna och delade data?
Öppna data är helt öppet för alla att återanvända. Men vissa data kanske inte är lämpliga att dela helt öppet, men fortfarande relevanta att dela inom organisationen eller med en specifik organisation. När data och information finns strukturerar är det enkelt att göra avvägningen om den ska delas fritt eller med någon specifik. Om den enbart delas med någon specifik så är det delade data.
Vem äger datan?
Det är informationsägaren som är ansvarig för sin data och för sina beskrivningar av data. För att göra data användbar och sökbar är det därför viktigt med metadata, beskrivningar av datamängden. För att göra det enklare att hitta och förstå data man använder. Men ägandeskapet av råa data är hos informationsägaren. Sen på en högre nivå behöver man diskutera vem som tar förvaltningsansvar och det är något regering och infrastrukturdepartementet behöver diskutera.
Ta livsmedelsinspektioner. Varje kommun kan dela öppet, men det är Livsmedelsverket som har ansvar för att sammanställa och dela resultatet. Således är det kanske upphov att det finns fungerande delande av data till livsmedelsverket som sen kan ta ansvar för att dela den aggregerade datamängden öppet. Likväl för badvattentemperaturer och Hav- och Vattenmyndigheten.
Hur ska man tänka kring datamängder?
Man ska först och främst tänka att all data är relevant i det skede som vi befinner oss i Sverige. I det arbete som vi gjort på andra regioner och kommuner så brukar det finnas en förvirring eller avsaknad av tydlighet kring vilka data som är relevanta. Detta har såväl Lantmäteriet klargjort med sin EU-utredning av särskilt värdefulla datamängder men likväl har Nationella Dataverkstadens VIKTIGA datamängder för kommuner och regioner hjälpt tydliggöra vad som är intressant.
Så dialogen med användarna har förts nationellt, vi har en bra bild över vad som är intressant - det viktiga är att börja.
För vem är data relevant?
Data är relevant för alla. Journalister som exempelvis vill följa utvecklingen i staden eller arbetet i kommunfullmäktige. Företag som vill använda data för att utveckla befintliga eller nya tjänster. Allmänheten som vill få insyn och transparens i kommunens arbete. Forskare som behöver rådata för att hitta nya genombrott eller insikter. Utvecklingen av AI etc. det finns många som data är relevant för, det beror så klart bara på vilken data det är.
Varför ska man publicera data?
Effekterna är så klart många. DIGG pratar om:
- Nya innovativa tjänster och produkter - bra för tillväxten
- En effektivare och mer innovativ offentlig förvaltning
- Möjliggörande av avancerad datajournalistik
- En viktig resurs för AI
- En grundsten i ett demokratiskt samhälle är transparens och öppenhet
- Forskning med nya möjligheter
- Datadrivna kunskapssamhället - vi måste veta mer för att kunna ta bra beslut
Man är ofta starkare i grupp än som ensam aktör!
Hur går man tillväga?
Man behöver börja någonstans - och bygga förmågan. Det är en förändringsresa i själva mindsettet att dela data. Det är inte traditionellt hur vi arbetat så ett första steg är helt enkelt utbildning och kommunikation av varför det är viktigt med information, datadrivna arbetssätt och öppna data. Att bygga en kultur som är "öppenhet som standard".
Att dela och beskriva data görs t.ex. via en dataplattform och datakatalog. Den nationella dataportalen skördar data från kommuner, regioner och myndigheters datakataloger och gör det sökbart nationellt. Och metadatakataloger kan vara en sådan hjälp att strukturera sin informationshantering.
Sen är det viktigt att kravställa vid upphandlingar av system. Kravställa öppenhet och säkerställa att data kan hämtas via API:er exempelvis. Se till att hela tiden fundera kring:
- Vilken data hanteras här?
- Är den känslig?
- Hur kan vi få ut den från systemet?
- Hur gör vi den tillgänglig för medarbetare?
- Hur gör vi den tillgänglig för andra?