Distansarbetets påverkan på samhällsplaneringen i östra Mellansverige

De sju regionerna i östra Mellansverige (ÖMS), där Sörmland ingår, fungerar alltmer som en gemensam marknad för arbete, utbildning och bostäder. Under pandemin ökade distansarbetet och för många yrkesarbetande och studerande blev distansarbete och distansstudier från hemmet den nya vardagen, som därmed blev mer platsoberoende. I denna studie, som är utformad som en temperaturmätare, undersöks vilka effekter ett ökat distansarbete haft för kommunerna i ÖMS, samt om det fått någon påverkan i kommunernas samhällsplanering. Datainsamling har skett dels genom en webbenkät som skickades ut till tjänstepersoner med kunskap om kommunernas fysiska planering, dels genom uppföljande intervjuer med utvalda kommuner.

Efterfrågan på kontorsytor har ökat

Vissa kommuner upplever att efterfrågan på kontorsytor ökat, och ungefär lika många kommuner upplever en minskad kontorsefterfrågan. Flera kommuner lyfter fram att ökat distansarbete gjort att co-workingytor och kontorshotell etablerats. Med stor enighet anger kommunerna att efterfrågan på snabb och digital uppkoppling ökat från en redan hög nivå innan pandemin.

Påverkan på handeln

Bland svarande kommuner finns en stor spridning i upplevelsen av hur efterfrågan på kommersiell service förändrats i närtid. I viss grad beskrivs att detaljhandeln påverkats mer negativt än andra typer av kommersiell service. Ett undantag är livsmedelsbutiker som uppges ha sett ökad efterfrågan. Många kommuner har i sina svar kopplat den kommersiella servicens efterfrågeutveckling till ett ökat distansarbete, både bland de som uppgett att efterfrågan på kommersiell service ökat och de som uppgett att den minskat.

Påverkan på tidplaner

Distansarbetets påverkan på kommunernas planering kan i många fall beskrivas mer som en förstärkning av redan pågående processer än som ett trendskifte. Det är vanligare att kommunerna sett behov att revidera tidplaner än planeringsinriktning. Exempel finns också på det motsatta, men de är få till antalet. Bedömningen av hur den framtida planeringen tros påverkas av ökat distansarbete är snabbföränderlig genom exempelvis ändrade policybeslut hos större arbetsgivare. Det råder dock konsensus om att nivån av distansarbete sannolikt inte kommer gå tillbaka till samma nivå som innan coronapandemin.

Nyckelfrågor för kommunerna

Många kommuner beskriver att de möjligheter som ges av ökat distansarbete visserligen är en intressant fråga som på sikt kan ha stor inverkan på hur de jobbar, men att den idag inte kan sägas ha avgörande betydelse för kommunens arbete. Antingen beskrivs hur det idag är för tidigt att dra slutsatser om utvecklingens riktning, eller att distansarbete är en realitet enbart för en mindre del av kommunens befolkning eller sysselsatta. Frågan får därför stå tillbaka jämfört andra aktuella frågor.

Bland de nyckelfrågor kommunerna i ÖMS lyfter som viktigast för att dra fördel av ökat distansarbete är det främst tre frågor som är framstående:

• Kollektivtrafik, både utbud och kvalitet
• Bredband och snabbare uppkoppling
• Bostäder

Intressant är hur väl detta matchar ett systemperspektiv där tillgängligheten bestäms utifrån tre faktorer: markanvändning som ger rumslig närhet, telekommunikationssystem som ger digital tillgänglighet och transportsystem som ger fysisk mobilitet. Verktygen som kan påverka den totala tillgängligheten finns inom alla dessa tre kategorier.

Historiskt har regional utveckling många gånger haft fokus på den fysiska mobiliteten, inte minst genom det regionala kollektivtrafikansvaret och i vissa fall rumslig närhet i de fall regioner arbetat med regional fysisk planering. Vad ökat distansarbete gör enligt denna modell är att tillföra digital tillgänglighet, vilket därigenom ändrar förutsättningarna för och behoven av både fysisk mobilitet och rumslig närhet.

Du hittar rapporten längre ner på sidan.