Rapport om regionens roll för klimatanpassning

Sammanfattning av dokumentet

Bakgrund

Klimatförändringarna påverkar förutsättningarna för en hållbar utveckling i Sörmland inom alla de prioriterade områden som regionens regionala utvecklingsstrategi pekar ut. Region Sörmland lyfter både klimatomställning och klimatanpassning som centrala områden i det regionala utvecklingsuppdraget.

Vi saknar idag etablerade arbetssätt för att arbeta med klimatanpassning inom det regionala utvecklingsarbetet. Regionen tar ofta uppdraget att samordnafrågor som är av vikt för den hållbara regionala utvecklingen. I detta fall har länsstyrelserna fått ett uppdrag från regeringen att samordna om klimatanpassning. Samtidigt efterfrågar länets kommuner stöd för behoven i frågan. Det råder alltså osäkerhet om vilken roll regionen ska ta i frågan om klimatanpassning. Denna rapport angriper osäkerheten genom att på olika sätt undersöka vilken roll Region Sörmland bör ta i frågan och hur vi bör arbeta med klimatanpassning.

Metod

Rapporten belyser hur andra regioner arbetar med klimatanpassning, vad expertmyndigheter rekommenderar att regioner bör göra, samt vilka behov som är kopplade till klimatanpassning som regionen skulle kunna uppfylla utifrån vårt regionala utvecklingsansvar. Undersökningen är baserad på dokumentstudier, sårbarhetsanalyser och intervjuer av fyra regioner, en länsstyrelse och en expertmyndighet. 

Resultat

En central slutsats av undersökningen är att klimatanpassning inte är en sidofråga för Region Sörmland. Frågan ligger nära flera av regionens ordinarie uppdrag och behöver därför få en tydligare plats i regionens arbete. Regionen bör inte ta över kommunernas ansvar att genomföra eller länsstyrelsens formella samordningsuppdrag. Däremot finns starka skäl för regionen att ta ett tydligare ansvar för att föra in klimatanpassning i egna planer och styrdokument, bidra till samordning i frågor som går över kommun- och sektorsgränser samt stödja lärande, kunskapsutbyte, finansiering och gemensamma prioriteringar. Analysen visar också att utvecklingsarbete inom klimatanpassning ofta drivs i projekt. Projekten kan skapa kunskap och nya arbetssätt, men resultaten riskerar att försvagas när projekten avslutas om de inte förs in i ordinarie styrning, budget och ansvar. För att arbetet ska bli långsiktigt behöver lärdomar och samverkansformer därför få fäste i den ordinarie verksamheten.

Vi har identifierat tre möjliga vägar framåt för arbetet med klimatanpassning:

• Det första alternativet är en begränsad och stödjande roll, där klimatanpassning hanteras inom befintliga planer och forum utan ny funktion för samordning.
• Den andra är en samordnande och stödjande roll, där regionen inrättar en tydligare samordningsgrupp och funktion för överblick, dialog och uppföljning inom sitt befintliga utvecklingsuppdrag. Detta stärker långsiktighet och praktisk samordning men kräver varaktig kapacitet och tydlig fördelning av roller med länsstyrelsen.
• Den tredje vägen bygger in klimatanpassning i den ordinarie styrningen genom tydligare ansvar, uppföljning och politisk prioritering, vilket ger långsiktighet och systematik men kräver mer resurser och stark förankring.

Analysen talar för att Region Sörmland behöver gå längre än att enbart fortsätta väga in frågan i befintliga dokument och processer. Samtidigt behöver en ny struktur vara tydligt kopplad till befintliga uppdrag och arbetssätt för att få genomslag. Det andra alternativet med en samordnande och stödjande modell framstår därför som den mest realistiska vägen att utveckla arbetet vidare från. En mer tydligt institutionaliserad modell kan övervägas stegvis över tid.