Mat är en samhällsfråga

Matvanor är inte bara individens ansvar. Människors matval formas i olika sammanhang där exempelvis tillgång, pris, reklam, normer och sociala villkor spelar stor roll.

Mat är grundläggande för vår hälsa, men ohälsosamma matvanor är idag en av de största riskfaktorerna för sjukdom och för tidig död i Sverige.
Samtidigt vet vi att människors matval formas i ett sammanhang där tillgång, pris, reklam, stress, normer och sociala villkor spelar stor roll.

I dagens samhälle möter människor mat överallt – i skolor, butiker, sociala medier, kollektivtrafik, arbetsplatser och digitala plattformar. Marknadsföringen av energität och näringsfattig mat är omfattande, särskilt riktad mot barn och unga. Samtidigt är hälsosamma alternativ ofta dyrare, mindre synliga eller svårare att välja i vardagen.
Ur ett barnrättsperspektiv innebär detta att barn växer upp i miljöer som i hög grad påverkar deras matvanor, utan att de själva har fullt inflytande över sin situation. Barn har enligt barnkonventionen rätt till bästa möjliga hälsa, vilket innebär att samhället har ett ansvar att skydda barn från ohälsosamma matmiljöer och skapa förutsättningar som främjar goda levnadsvanor redan tidigt i livet.

Allt sammantaget gör detta att matfrågor inte kan reduceras till individuellt ansvar. På samma sätt som fysisk aktivitet påverkas av hur samhällen planeras, påverkas matvanor av hur matmiljöer utformas.

Ett samhällsperspektiv innebär att:
- skolmåltider ses som en del av utbildning och jämlik hälsa
- stadsplanering kan bidra till ökad och mer jämlik tillgång till, och exponering av, hälsosam mat
- offentliga verksamheter kan vara förebilder
- civilsamhället kan skapa social gemenskap kring måltider
- näringslivet tar ansvar för hur produkter utvecklas, prissätts och marknadsförs, samt bidrar till att göra hälsosamma val enklare och mer attraktiva
- livsmedelspolitik och ekonomiska styrmedel påverkar konsumtion

Flera internationella aktörer, bland annat Världshälsoorganisationen (WHO) och Food and Agriculture Organization (FAO), lyfter idag fram behovet av så kallade ”healthy food environments” där samhällets strukturer stödjer hälsosamma matvanor snarare än motverkar dem.

Så kan offentlig sektor arbeta med matmiljöer

Offentliga aktörer – det vill säga verksamheter som finansieras med offentliga medel – har ett särskilt ansvar att i sin samlade verksamhet bidra till att främja hälsa. Matfrågor är en viktig del av detta, och omfattar långt mer än måltider i skola, vård och omsorg. Det handlar också om vilket utbud som finns i exempelvis idrottsanläggningar, simhallar och kulturverksamheter, liksom vilken mat som serveras vid interna och externa möten.

Genom styrning, planering och samverkan finns flera konkreta verktyg för att påverka matmiljöer:

• Styrdokument och policys
  Kommuner och regioner kan fastställa kost- och måltidspolicyer som främjar hållbara och hälsosamma livsmedel samt goda måltidsmiljöer. Dessa kan omfatta både egen verksamhet och verksamheter i kommunägda lokaler.
• Upphandling och inköp
  Offentlig upphandling är ett kraftfullt verktyg för att styra mot bättre kvalitet, näringsinnehåll och hållbar produktion, och kan samtidigt påverka marknaden i stort.
• Etablerings- och planeringsfrågor
  Genom etableringspolicyer och fysisk planering kan kommuner påverka vilka typer av livsmedelsverksamheter som finns i olika områden. Ställningstaganden för en hälsosam och hållbar matmiljö kan bidra till ett mer balanserat utbud.
• Samverkan med näringsliv och civilsamhälle
  Offentliga aktörer kan ta initiativ till lokala överenskommelser och samarbeten för att utveckla matmiljöer. Tillsammans med exempelvis livsmedelshandlare och restaurangägare kan insatser genomföras som gör hälsosamma alternativ mer framträdande, tillgängliga och attraktiva, till exempel genom sortiment, placering, prissättning, kampanjer och menyutformning.
• Kunskap och normbildning
  Genom sin roll som arbetsgivare, servicegivare och samhällsaktör kan offentlig sektor bidra till att forma normer kring mat på ett sätt som främjar hälsa och hållbarhet.

Ett samlat och långsiktigt arbete där dessa verktyg används i samverkan kan bidra till att skapa matmiljöer som gör det lättare för människor att äta på ett sätt som främjar både hälsa och hållbar utveckling.

Kommuner, regioner och andra offentliga aktörer har stora möjligheter att påverka matmiljöer och skapa goda förutsättningar för en god relation till mat i vardagen.
Det handlar både om de miljöer som verksamheten har direkt rådighet över men också om bredare samhällsplanering.

1. Skapa goda måltidsmiljöer
Måltiden är mer än näringsintag. Skolor, äldreomsorg och sjukhus kan skapa miljöer där måltider präglas av lugn, delaktighet, social gemenskap och matglädje.

2. Arbeta med tillgänglighet
Hur mat finns tillgänglig i vardagen har stor betydelse för vad människor faktiskt äter. Det handlar både om att öka tillgången till hälsosam mat och att begränsa exponering och tillgänglighet av energität och näringsfattig mat i offentliga miljöer.

Planering av handel och service spelar stor roll. Kommuners ställningstaganden kring vilka näringsidkare som etablerar sig, och var, påverkar utbudet av livsmedel i olika bostadsområden. Genom etableringspolicyer och dialog med näringslivet kan ett mer balanserat och hälsosamt utbud främjas.

Även kollektivtrafiken påverkar människors möjligheter att handla mat. Tillgång till butiker med ett brett och hälsosamt sortiment i anslutning till kollektivtrafikstråk, knutpunkter och vardagsresor kan underlätta inköp av livsmedel. Omvänt kan brist på tillgänglig handel i närheten av hållplatser eller bostadsområden bidra till att människor i större utsträckning är hänvisade till ett mer begränsat eller mindre hälsosamt utbud.

3. Stärka barns och ungas relation till mat
Barns matvanor formas tidigt. Förskola och skola kan arbeta med måltidspedagogik, matmiljöer, odling, matlagning och delaktighet i måltider.

4. Integrera mat i samhällsplanering
Matfrågor är en viktig del av samhällsplaneringen eftersom de påverkar och påverkas av flera områden samtidigt. Hur städer, bostadsområden och service utformas påverkar tillgången till livsmedel, exponering i vardagen och därmed också konsumtionsmönster.
Genom att integrera mat i planeringen kan offentlig sektor bidra till ekologisk hållbarhet och minskad klimatpåverkan, samtidigt som folkhälsan stärks och behov av vård och omsorg på sikt kan påverkas.

Matmiljöer har också betydelse för barns uppväxtvillkor och rätt till goda livsmiljöer. Dessutom kan mat fungera som en resurs för social sammanhållning genom att skapa mötesplatser och gemenskap.

Även digitala matmiljöer är en del av människors vardag och påverkar normer, preferenser och konsumtion. Kommuner och regioner har begränsade möjligheter att styra det kommersiella innehållet, men kan genom utbildning, elevhälsa, föräldrastöd och folkhälsoarbete bidra till ökad medvetenhet och stärkt förmåga att förhålla sig kritiskt till digital påverkan.

Att inkludera mat i samhällsplanering handlar därmed om att skapa miljöer som stödjer hälsosamma och hållbara matvanor och samtidigt bidrar till flera samhällsmål.

5. Arbeta tvärsektoriellt
Frågor om mat berör utbildning, kultur, fritid, social hållbarhet, miljö och näringsliv. Ett långsiktigt arbete kräver samverkan mellan flera verksamheter.

6. Uppmärksamma digitala matmiljöer
Sociala medier och digital marknadsföring påverkar i hög grad normer kring mat och kropp, särskilt bland barn och unga. Offentliga aktörer behöver inte bara förstå dessa påverkan utan också aktivt arbeta i sina egna verksamheter för att stärka en mer hälsosam och balanserad relation till mat.

Det gäller exempelvis skola och elevhälsa, samt föräldrastöd inom socialtjänst och hälso- och sjukvård, såsom primärvård, BVC och BUP. Genom dessa verksamheter kan kunskap, stöd och reflektion kring digitala matmiljöer bli en del av det förebyggande arbetet och bidra till mer hållbara normer och beteenden över tid.