Det här är matlitteracitet och matmiljöer

Matvanor formas av mycket mer än individens motivation eller kunskap. Ekonomi, livsmedelsbutiker, marknadsföring, arbetstider, sociala normer påverkar våra matval varje dag.

Det lite torra och akademiska begreppet matlitteracitet kan beskrivas som människors möjlighet att förstå, värdera, navigera och delta i olika matsammanhang genom livet.
Det handlar inte bara om att kunna laga mat eller känna till näringsrekommendationer, utan också om relationen till mat, måltider och de miljöer där vi möter mat.

Folkhälsomyndigheten beskriver matmiljö som de fysiska, ekonomiska, sociala, kulturella och digitala miljöer som påverkar hur vi väljer, köper, tillagar och äter mat.
Det innebär att matvanor formas av mycket mer än individens motivation eller kunskap. Faktorer som tillgång till livsmedelsbutiker, skolmåltider, marknadsföring, ekonomi, arbetstider, stadsplanering och sociala normer påverkar våra matval varje dag.

Precis som inom fysisk aktivitet behöver fokus flyttas från prestation till relation (vilket beskrivs tydligare under avsnittet om Physical literacy). Det övergripande målet bör inte vara att befolkningen ska ha en perfekt kosthållning, utan att människor ska kunna utveckla en trygg, hållbar och positiv relation till mat genom hela livet.

Livsvillkor och matmiljöer hänger nära samman och påverkar varandra. Människors ekonomiska, sociala och geografiska förutsättningar påverkar vilka matmiljöer de möter i sin vardag och vilka möjligheter de har att tillgodogöra sig dem. Samtidigt kan matmiljöer utformas på sätt som antingen förstärker eller minskar skillnader i hälsa. Ett samhällsperspektiv på mat innebär därför både att beakta skillnader i livsvillkor och att aktivt utveckla matmiljöer som gör det lättare för fler att äta hälsosamt och hållbart.

Ett samhällsperspektiv på mat innebär därför att:
- förstå hur livsvillkor och matmiljöer påverkar hälsa och jämlikhet
- skapa miljöer där hälsosamma val blir enklare
- stärka människors delaktighet och handlingsförmåga
- se måltider som sociala och kulturella sammanhang
- arbeta långsiktigt över sektorsgränser

Delarna i ett relationellt perspektiv på mat

I ett annat avsnitt på utvecklasormland.se beskrivs Physical Literacy. Det handlar om att gå från prestation till relation och att göra en ansvarsförskjutning. Det är inte bara individens ansvar att röra på sig, vi måste också skapa förutsättningarna för att kunna utveckla en god relation till rörelse och fysisk aktivitet.
På samma sätt som physical literacy kan ses som ett förebyggande perspektiv för att stärka relationen till fysisk aktivitet genom hela livet, kan relationen till mat förstås som något som formas i samspel mellan individ och omgivning. Den utvecklas genom tillgång, erfarenheter, kunskap och sociala sammanhang, och påverkas av de miljöer där mat möts och praktiseras.

1. Tillgång och möjlighet

Människor behöver ha praktisk och ekonomisk möjlighet att få tillgång till bra mat. Det handlar om priser, geografisk närhet, transporter och öppettider.

Samtidigt handlar tillgång inte bara om vad som finns, utan också om vad människor exponeras för i sin vardag. I vissa miljöer, särskilt där barn och unga vistas, finns ett behov av att skapa mer hälsofrämjande och ”fredade” zoner. I exempelvis skola, fritidsverksamhet och idrottsanläggningar kan utbudet utformas så att näringsrik och hälsosam mat är norm, och där exponeringen för energität och näringsfattig mat begränsas, även i kiosker och serveringar.

Genom att både stärka tillgången till bra mat och samtidigt minska exponeringen för mindre hälsosamma alternativ kan matmiljöer bidra till bättre förutsättningar för hälsa, särskilt för barn och unga.

2. Kunskap och förståelse

Kunskap om mat är viktigt, men behöver vara praktisk, kulturellt relevant och tillgänglig för olika grupper. Matkunskap handlar också om kritiskt tänkande kring reklam, normer och digital påverkan.

3. Meningsfullhet och relation

Människors relation till mat formas av erfarenheter, känslor, kultur och social gemenskap. Mat kan vara identitet, trygghet, tradition och glädje.

4. Delaktighet och inflytande

Människor behöver kunna påverka sina matmiljöer. Barn och unga kan involveras i skolmåltider, lokalsamhällen kan utveckla mötesplatser kring mat och invånare kan involveras i planering av offentliga miljöer.

Ett viktigt perspektiv är att inte skuldbelägga individer. Människor gör val inom de ramar samhället erbjuder. Därför behöver samhället skapa miljöer som gör det lättare att äta bra, känna matglädje och delta i sociala måltider.