Strukturbild Sörmland

Strukturbilden är en del av den regionala utvecklingsstrategin. Den visar det fysiska perspektivet i det regionala utvecklingsarbetet.

Christian Udin

Strateg

0155-24 57 34

0790-61 02 11

Sörmlands geografiska läge med befintlig och planerad infrastruktur gör att vi har goda förutsättningar att möte de utmaningar vi ser framför oss. Det är till exempel globalisering, demografiska förändringar, miljö och klimat, samt att stärka och underlätta pågående strukturomvandling.

Ortsstruktur och fysiska samband

Med strukturbilden som utgångspunkt kan regionen och kommunerna tillsammans med andra aktörer, exempelvis nationella myndigheter, fokusera insatser på de prioriteringar som gör störst nytta för Sörmlands utveckling. Strukturbild Sörmland fastställdes i Regionala utvecklingsnämnden 16 oktober 2020.

Strukturbilden visar en ortsstruktur och funktionella samband inom länet och med omvärlden. Det är en struktur och samband som behöver vidareutvecklas och stödjas genom fysisk planering och insatser inom infrastruktur och kollektivtrafik för en mer funktionell och hållbar region.

  • Strukturens och sambandens funktionalitet är av betydelse för att Sörmland ska vara en konkurrenskraftig region för ett mer specialiserat näringsliv och arbetsmarknad. Förutom god tillgänglighet mellan arbete och bostad, är det av betydelse med god tillgänglighet till utbildning, service, kultur och fritid, för attraktiva och hållbara livsmiljöer.
  • En bärande del i strukturbilden är flerkärnighet som möjliggör hållbar utveckling i hela Sörmland där de olika platserna i länet, nodstäderna, orterna och deras omland är beroende av och kompletterar varandra.
  • Digital- och transportinfrastruktur i kombination med kollektivtrafik skapar god tillgänglighet mellan nodstäder och orter med viktiga funktioner som exempelvis bostäder, arbetsplatser, utbildning, kultur och service. God tillgänglighet möjliggör också utveckling i hela regionen och Sörmlands attraktivitet ökar i och med att en större region med varierande miljöer kan attrahera människor, företag och kapital.

Underlag för Strukturbild Sörmland.

Strategiska områden med ställningstaganden för Sörmlands aktörer (region, kommuner med flera)

Sörmlands läge mitt i Östra Mellansverige (ÖMS) med befintlig och planerad infrastruktur, inklusive framtida Ostlänken, ger regionen förutsättningar att stärka sambanden med Stockholm och andra nodstäder inom ÖMS som Södertälje, Västerås, Norrköping, Linköping, Örebro och Uppsala. Inom ÖMS möjliggörs för nodstäderna att specialisera sig vilket passar en alltmer specialiserad arbetsmarknad samtidigt som en bredd i näringslivet kan behållas. Sörmland kan bli ett mer intressant alternativ för människor att flytta till och för företag att etablera sig i. De två sörmländska ÖMS-nodstäderna, Eskilstuna och Nyköping, är viktiga för att attrahera människor, företag och kapital i ett storregionalt sammanhang, och kan fungera som regionala tillväxtmotorer.

Sörmland har flera utvecklingsstråk i strukturbilden, som även är av storregional och nationell betydelse, för både person- och godstransporter. De stråk som samtidigt har järnvägsinfrastruktur är de viktigaste struktur- och tillväxtskapande stråken i regionen, med potential för ökade marknadsandelar för kollektivtrafiken och som stråk med stor betydelse för regionförstoring och hållbar utveckling. Samtliga av Sörmlands noder ligger utefter något av de starkaste utvecklingsstråken. Insatser som leder till ökad andel av gods på miljövänliga transportslag, så som sjöfart och järnväg bör prioriteras och behöver hanteras tidigt i planeringsprocesserna.

Vi ska:

  • Stärka utvecklingsstråken för storregional integration.
  • Möta näringslivets behov av hållbara godstransporter.

Förutom att stärka utvecklingsstråken vilka även bidrar till ökad tillgänglighet till Arlanda flygplats samt stråken Stockholm-Oslo och Stockholm-Köpenhamn, bidrar Sörmland till att öka den internationella tillgängligheten för hela ÖMS genom Stockholm Skavsta flygplats, Oxelösunds hamn, samt genom ett bra logistikläge med kombiterminaler i Eskilstuna och Katrineholm. Näringslivets behov av internationalisering har ökat genom globaliseringen som även lett till en mer komplex näringslivsstruktur. Internationell tillgänglighet möjliggör kompetensförsörjning till både offentlig som privat sektor, samt ökad handel av varor och tjänster för näringslivet. Besöksnäringen kan stärkas genom tillgänglighet till större marknader. Inom länet finns även flera outnyttjade infrastrukturresurser, som skulle kunna få en framtida betydelse beroende på transportsystemets utveckling på längre sikt.

Vi ska:

  • Främja Stockholm Skavsta flygplats som en del i ett nationellt och internationellt flygplatssystem.
  • Tillgängliggöra och utveckla Oxelösunds hamns betydelse, med sjöfartens stärkta roll i transportsystemets utveckling.
  • Utveckla effektiva anslutningar till Eskilstuna och Katrineholms kombiterminaler och stärka deras roller som noder.

Flerkärnighet gynnar hela regionens utveckling och leder till funktionella vardagsrelationer där hela regionen stärks i sitt läge centralt i ÖMS. Befintliga huvudsakliga strukturer och stråk nyttjas och stärks vilket ger effektiv resurshushållning och hållbar långsiktig utveckling. De sörmländska noderna behöver stärka sambanden mellan varandra samt med sina respektive omland. Tvärförbindelserna är viktiga för bättre tillgänglighet inomregionalt för en utveckling som gynnar hela länet.

För en hållbar regional utveckling är kollektivtrafiken som strukturbildare av betydelse för ökad tillgänglighet. Ett "hela resan-perspektiv" ska lyftas fram, där resan räknas från dörr till dörr, med funktionella och attraktiva bytespunkter inom och mellan olika transportslag som möjliggör hög användning av kollektivtrafik.

Vi ska:

  • Stärka utvecklingsstråken för inomregional tillgänglighet.
  • Utveckla attraktiva bytespunkter för ökat samspel mellan noder och dess omland.

Öka kollektivtrafikens attraktivitet genom ökad tillförlitlighet och komfort.
För att minska transportsektorns negativa miljöpåverkan samt öka befolkningens hälsa och välmående behöver vi arbeta med att öka andelen hållbara resor och transporter, samt nyttja digitaliseringens möjligheter. Vid bebyggelseutveckling i nodstäderna och orterna bör stations- och kollektivtrafiknära lägen prioriteras med blandad tät bebyggelse som är gåvänliga med både bostäder, arbetsplatser och service. För att tillgängliggöra dessa lägen behöver även pendlingsparkeringar tillgodoses. Vid planering bör förutom kollektivtrafik även gång- och cykeltrafik prioriteras för ett hållbart resande, och redan tidigt bör dessa trafikslag vara attraktiva för bestående beteendeförändringar.

Vi ska:

  • Utveckla station- och kollektivtrafiknära lägen.
  • Utveckla goda kommunikationer med gång och cykel mellan kollektivtrafiknära lägen och viktiga målpunkter.
  • Beakta möjligheterna till gång, cykel och kollektivtrafik samt Mobility Management tidigt i planeringsprocesserna.

Genom regionförstoring och integrering i ett storregionalt sammanhang stärks Sörmlands arbets- och bostadsmarknader i och med att matchning mellan utbud och efterfrågan underlättas. Vi behöver även verka för fler bostäder i länet. Dels för att möta befintliga behov från en växande befolkning. Dels för att attrahera kompetens till regionens arbetsplatser. Bostäder för alla samhällets grupper behöver byggas med olika bostadstyper, storlekar och upplåtelseformer. En utmaning är att skapa fler bostäder för de som är nya eller har svagare ställning på bostadsmarknaden.

Sörmland hör i dag till de län som har lägst andel av sin befolkning med eftergymnasial utbildning. För att underlätta framtida kompetensförsörjning och samtidigt öka regionens boendeattraktivitet för framförallt en yngre befolkning behöver Sörmland öka tillgängligheten till högre utbildning.

Service är en förutsättning för attraktiva samhällen som inte sällan även utgör en viktig social funktion, och är inte minst en utmaning att upprätthålla på landsbygderna. Utan grundläggande service minskar attraktiviteten både för människor och företag.

En tillgång för Sörmland är regionens varierande kultur, natur- och rekreationsvärden. Vi behöver ta tillvara dessa värden som är av regional betydelse i den regionala utvecklingsplaneringen. Det gäller även havs- och vattenmiljöerna för att knyta samman hav, vatten och land bättre. Attraktiva boende- och livsmiljöer är även en viktig del i att stärka besöksnäringen.

Vi ska:

  • Verka för en fungerande bostadsmarknad med bättre matchning mellan utbud och efterfrågan på bostäder.
  • Öka tillgängligheten till högre utbildning för länets alla delar, och nyttja Mälardalens högskola, blivande universitet, som en resurs.
  • Arbeta för att upprätthålla tillgänglighet till service, inte minst i regionens landsbygder.
  • Bevara och vidareutveckla regionalt viktiga strukturer av kultur-, natur- och rekreationsvärden.

Förr följde människorna företagen, nu följer i stor utsträckning företagen människorna och kompetensen. Därför är attraktiva och funktionella regioner av betydelse både för människor och företag.

Innovation drivs av att människor och olika kompetenser möts och är en förutsättning för utveckling och för omställning till ett hållbart samhälle. Vi behöver planera för såväl klustermiljöer som för platser där människor och företag från olika branscher kan mötas. Att placera sådana miljöer vid bytespunkter av transportslag kan främja denna riktning. Digital tillgänglighet och digitala mötesplatser gör det möjligt för hela regionen att vara innovativ.

Det är viktigt med ökad tillgänglighet till starka tillväxtmotorer utanför Sörmland och med regionförstoring möjliggörs specialisering med större genomslagskraft. Sörmland behöver även stärka sitt eget näringsliv, där samhällsplanering för näringslivets utveckling är en del i att utveckla miljöer som företagen vill etablera sig och växa i som kan arbetskraftförsörjas med kollektivtrafik.

Markreserv i tillgängliga och strategiska lägen för framtida etableringar är viktigt för regionens utveckling, där regionalt samarbete och samsyn kan vara alla kommuner till gagn. Vid planering bör regionens specialiseringar enligt strategin Smart specialisering beaktas. Dessa tre områden med särskild potential är avancerad tillverkning, biobaserade näringar och verksamhetsnära digitala tjänster. Miljöer som möjliggör möten och samverkan mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer inom och mellan dessa områden kan främja innovation och bidra till regionens utveckling och attraktivitet.

Med globalisering och teknisk utveckling förändras näringslivets behov i allt högre grad och i snabbare takt vilket innebär behov av flexibilitet i planeringen för att gynna utveckling samtidigt som viktiga värden beaktas.

Kraftförsörjningen är en av flera alltmer aktuella frågor vid företagsetableringar och bör hanteras som en tidig strategisk fråga vid planeringen.

Vi ska:

  • Utveckla attraktiva och tillgängliga miljöer för näringslivets behov.

Med digitaliseringen öppnar sig nya möjligheter för människor och företag. Inte minst kan den stärka tillgängligheten för de områden som i dag ligger längre bort från nodstäderna och orterna, med ökad tillgänglighet till arbete och utbildning, samt service och kultur. Den digitala infrastrukturen i Sörmland ska vara robust och medge snabbt bredband och stabila mobila tjänster, vilket i dag är en förutsättning för en attraktiv region för människor och företag. Digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara där den kan bidra till hållbara lösningar för transporter och energi samt möjliggöra hållbara levnadssätt som inte minst kan bidra till cirkulär- och delningsekonomi. Digital infrastruktur och digitalisering bör inte främst ses som en teknisk fråga utan som en samhällsfråga som bör beaktas tidigt planeringsprocesserna. Samtidigt bör vi beakta och hantera de utmaningar som digitalisering för med sig för att motverka att enskilda och grupper exkluderas i omställningen.

Vi ska:

  • Utveckla robust och tillgänglig digital infrastruktur som en grundläggande och självklar del i infrastrukturen.
  • Ta tillvara digitaliseringens möjligheter att bidra till utveckling av framtidens smarta samhällen.

Uppdaterad 11 november 2022