Kommunerna har en viktig roll för livsmedelsfrågorna

Publicerad 30 oktober 2024

Den 25 oktober samlade Länsstyrelsen i Södermanlands län och Region Sörmland alla kommunerna i länet till dialog om livsmedelsfrågorna. Förutom att informera om pågående insatser och att ge en orientering av de stora utvecklings- och utredningsarbete som pågår inom livsmedel och beredskap hos nationella myndigheter var syftet med dagen även att mobilisera samtal inom och mellan kommuner. Kommunerna har en viktig roll att spela och komplexiteten förutsätter att kommunernas olika uppdrag och ansvarsområden samordnas och kopplas samman för att nå resultat.

Josefin Uhnbom

Strateg

Näringsliv och arbetsmarknad

0727-34 40 54

Dagen innehöll uppdateringar om vad som händer inom nationella och regionala livsmedelsstrategin, följt av samtal om kommunernas behov och roller i frågorna. 

Samverkan som leder till samordnade insatser är en framgångsfaktor
Dagen inleddes av Josefine Majewski, Tillväxtverket samordnare för den nationella strategin.

-Regeringsbeslut om Livsmedelsstrategin 2.0 väntas under hösten/vintern 2024. Det som går att säga så här långt är att det sannolikt inte rör sig om en ny strategi utan snarare en vidareförädling av den nationella livsmedelsstrategin. Ökad svensk livsmedelsproduktion är fortsatt huvudmålet, säger Josefin Majewski.

Detaljerna i Livsmedelsstrategi 2.0 återstår att summera men Tillväxtverket betonade särskilt vikten av att starta effektiva och ändamålsenliga åtgärder som leder till stärkt konkurrenskraft, bättre lönsamhet och därmed ökad livsmedelsproduktion i Sverige.

Öka förmågan att samordna insatser

Förmågan att samordna insatser och undvika arbete i stuprör är centrala framgångsfaktorer för en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning. Lyckas vi med det närmar vi oss det nödvändiga systemperspektiv som innebär att vi ser att och även hur frågor hänger ihop. Livsmedelssektorn verkar i ett lokalt, regionalt och nationellt system som spänner över flera politikområden. Livsmedelsbranschen driver den omställning som pågår och de offentliga aktörerna banar vägen framåt.

Livsmedelsberedskap allt viktigare

Dagen innehöll sammanfattade presentationer av insatser på regional nivå följt av insatser hos regionala nyckelaktörer. LRF och Agro Sörmland presenterade insatser och projekt kopplat till såväl utmaningar och möjligheter som finns inom det sörmländska lantbruket och primärproduktionen.

Sörmlands Matkluster beskrev såväl aktiviteter med koppling till besöksnäringen samt hur de bland annat arbetar med att underlätta för fler affärer mellan lokala producenter och offentliga kök. Aktörerna har olika roller och målgrupper, men gemensamt är att de finns där företagen finns, och att de utvecklar konkreta lösningar som kan bidra till ökad produktion.

Sammantaget fick deltagarna en orientering i det arbete som drivs nära företagen i länet med exempel på hur viktiga kommunerna är i företagens vardag – och därmed även för livsmedelsproduktionen i Sörmland. Livsmedelsberedskap blir allt viktigare. En röd tråd genom aktörernas medskick var att om vi säkerställer att vi har lönsamma och robusta företag, så har vi grunden till en god beredskap.

Sista passet innan workshopen kring kommunernas roll i livsmedelsfrågorna hölls av Karin Peedu, upphandlingsstrateg vid SKR – expert i utredningen om en ny livsmedelsberedskap och Sofia Alriksson, nationell samordnare för Hushållningssällskapets beräkningsmodell försörjningsbalans. Modellen innebär ett sätt att skapa nulägesbild och därmed förutsättningar för balans mellan den mat som produceras och konsumeras inom en geografi.

Samordning är centralt

Omställningen av livsmedelssystemet är komplext. Arbetet berör kompetens och förvaltningar och påverkar frågor som energi, vatten, inköp, hälsa, offentliga måltider, avfall, resiliens och beredskap. Behovet av att samordna, organisera och tillsammans agera är därför stort. Därför gick en bred inbjudan ut med uppmaning om deltagande från en rad förvaltningsområden. Under workshopen fick kommunerna ge sig på den inte helt lätta uppgifter att diskutera sina respektive roller inom relevanta frågor samt vilka interna och externa beroenden som finns i arbetet.

Avslutningsvis fördes diskussioner om utvecklingsbehov. Upplägget syftade till att sätta i gång samtal som sedan kan vidareutvecklas hos respektive kommun. Inte minst var samtalen under dagen, och de insamlade svaren från workshopen värdefulla inspel till det kommande arbetet med att revidera handlingsplanen för den regionala livsmedelsstrategin.


Läs gärna mer om arbetet med den regionala livsmedelsstrategin